Sveriges dubbla teknikstrategi: ny AI och 60-årig kod ska säkra självständigheten
Sverige satsar på både ny AI-teknik och 60-årig kod för teknisk självständighet.
Sverige tar kontrollen över sin tekniska framtid
Sverige gör för närvarande en märklig men genomtänkt teknisk resa. Samtidigt som regeringen startar träning av en helt ny AI-språkmodell på superdatorn Berzelius vid Linköpings universitet, upplever det 60 år gamla programmeringsspråket COBOL en renässans. Vad som vid första intryck kan verka som motsägelsefulla rörelser är i själva verket uttryck för samma grundläggande behov: teknisk självförsörjning.
Svensk AI för svenska förhållanden
Statsminister Ulf Kristersson presenterade nyligen den svenska AI-satsningen med tydliga ord: "Sverige behöver bra AI på svenska och för det krävs det en språkmodell på svenska av hög kvalitet." Som systemutvecklare vet jag att detta handlar om mycket mer än översättningar. Språkmodeller bär på kulturella nyanser, värderingar och tankemönster som är djupt inbäddade i språket självt.
Projektet, som finansieras av Wallenbergstiftelserna, kommer att träna modellen på omfattande datamängder från offentliga verksamheter, svensk litteratur och nyhetsmedier. Enligt Ny Teknik deltar Tidningsutgivarna i projektet, där ordförande Anders Eriksson betonar att upphovsrätten ska respekteras – en viktig skillnad från tidigare förslag om att använda Kungliga bibliotekets arkiv utan tillstånd.
När gammal kod blir guld värd
Parallellt med denna framtidssatsning händer något fascinerande med COBOL – ett programmeringsspråket som många av oss utvecklare lärt oss att betrakta som en relik. Men enligt DI Digital hanterar COBOL-system dagligen transaktioner värda 30 000 miljarder kronor. 80 procent av världens korttransaktioner går genom dessa robusta stordatorsystem.
Bo Ringdahl från IT-konsultbolaget Dynamant förklarar fenomenet: "COBOL-baserade stordatorsystem är extremt tillförlitliga med unik upptid i branschen." Det som gör situationen akut är att många erfarna COBOL-utvecklare närmar sig pensionsåldern, samtidigt som säkerhetsskäl tvingar svenska företag att flytta hem utlandsförlagd COBOL-verksamhet.
Infrastruktur som grund för innovation
Dessa utvecklingar sker mot bakgrund av bredare tekniska förändringar. Nokia och Nvidia arbetar tillsammans för att utveckla AI-styrda mobilnät som kan anpassa sig automatiskt, rapporterar Ny Teknik. Detta visar hur AI-teknik blir en naturlig del av kritisk infrastruktur – från språkmodeller till telekommunikation.
Vad som förenar alla dessa initiativ är insikten att teknisk självständighet kräver kontroll över hela stacken – från den grundläggande infrastrukturen till de mest avancerade tillämpningarna. Sverige kan inte bara vara konsument av utländsk AI-teknik; vi måste också kunna underhålla och utveckla de system som vårt samhälle vilar på.
Från legacy till framtid
Som utvecklare ser jag detta som ett paradigmskifte. Vi har länge pratat om att "modernisera bort" äldre teknologier, men pandemin och geopolitiska spänningar har lärt oss att beprövad stabilitet ofta väger tyngre än ny glans. COBOL-systemens motståndskraft mot Y2K-problemet och decennier av stabil drift börjar plötsligt framstå som en styrka snarare än en börda.
Samtidigt visar den svenska AI-satsningen att vi inte nöjer oss med att bara förvalta det gamla. Genom att kombinera Berzelius beräkningskapacitet med svenska språkdata skapar vi förutsättningar för AI som verkligen förstår svenska förhållanden.
Vår analys
Detta är början på en ny era av teknisk nationalism. Sverige inser att teknisk suveränität inte bara handlar om att ha de senaste verktygen, utan om att kontrollera hela den tekniska kedjan från grund till topp.
Den svenska AI-språkmodellen är särskilt strategisk. Medan amerikanska och kinesiska språkmodeller dominerar globalt, riskerar mindre språkområden att marginaliseras. En svensk modell säkrar inte bara språklig representation utan också kontroll över de kulturella värderingar som modellen reproducerar.
COBOL-renässansen visar att hållbarhet i mjukvaruutveckling handlar om mer än bara teknisk elegans. System som fungerat stabilt i decennier har ett värde som vårt säkerhetsmedvetna samhälle börjar uppskatta på nytt.
Framöver ser jag en utveckling där länder och regioner bygger tekniska ekosystem med flera lager: beprövad infrastruktur som grund, egen innovation för strategiska områden, och selektiv integration av utländsk teknik där det är säkert. Sverige positionerar sig väl för denna framtid.