AI underlättar byggjobb – men datacenter står utan ström

AI revolutionerar kostnadsberäkning i byggbranschen

AI-verktyg håller på att bli en naturlig del av byggföretagens verktygslåda, särskilt inom det komplexa området kostnadsberäkning. Anthony Chiaradonna, IT-chef på det Massachusetts-baserade byggföretaget Consigli, ser de största möjligheterna med artificiell intelligens just inom uppskattning av projektkostnader och tidsåtgång.

"AI-användningen har blivit en förväntning bland medarbetarna", konstaterar Chiaradonna enligt Construction Dive. På företaget i Milford används teknologin framför allt för att spåra ändringar och analysera komplexa avvägningar i byggprojekt.

Detta är ett tydligt exempel på hur byggindustrin gradvis lämnar sina traditionella arbetssätt bakom sig. Genom att automatisera delar av kostnadsberäkningsprocessen kan företag inte bara arbeta mer effektivt – de kan också fatta bättre beslut baserat på datadriven analys istället för enbart erfarenhet och magkänsla.

Datacenterbyggen i kris

Medan AI-adoptionen inom traditionell byggverksamhet går framåt, står just den infrastruktur som möjliggör AI-utvecklingen inför allvarliga utmaningar. Datacenterindustrin upplever en dramatisk ökning av inställda byggprojekt – från endast sex avbrutna byggen 2024 till hela 25 stycken under 2025, enligt en ny rapport från analysföretaget Baird.

Bairds analytiker Justin Hauke pekar på två huvudorsaker till denna utveckling: växande allmänt motstånd mot datacenteretableringar och svårigheter att säkra tillräcklig elförsörjning för de enormt energikrävande anläggningarna.

Problemet är så allvarligt att flera delstatsregeringar nu överväger moratorier för nya datacenterbyggen. Detta skapar en paradoxal situation där efterfrågan på AI-tjänster exploderar samtidigt som infrastrukturen för att leverera dessa tjänster blir allt svårare att bygga ut.

Kompetensbrist kräver nya lösningar

Trots byggutmaningarna fortsätter datacenterindustrin att investera i framtiden. Fastighetsföretaget CBRE har inlett ett samarbete med Meta för att etablera utbildningscentra över hela USA, med fokus på att träna fiberteknikers – de specialister som arberar med optiska fiberkablar som utgör ryggraden i datacenterinfrastrukturen.

Satsningen speglar den akuta bristen på kvalificerad arbetskraft inom datacenterindustrin. När AI-efterfrågan driver expansion av molntjänster och beräkningskapacitet, blir konkurrensen om experter inom fiberoptik och serverinfrastruktur allt hårdare.

Denna utveckling visar hur AI-omställningen skapar nya kompetensbehov som sträcker sig långt utanför själva AI-utvecklingen. Det räcker inte med att kunna programmera algoritmer – vi behöver också människor som kan bygga och underhålla den fysiska infrastrukturen.

Två sidor av samma mynt

Det vi ser här är egentligen två sidor av samma utveckling. AI-verktyg blir allt mer integrerade i traditionella branscher som byggverksamhet, där de förbättrar precision och produktivitet. Samtidigt kämpar den infrastruktur som möjliggör AI-revolutionen med grundläggande utmaningar kring energiförsörjning och samhällsacceptans.

För svensk byggbransch innebär detta både möjligheter och utmaningar. AI-verktygen för kostnadsberäkning och projektplanering blir allt mer sofistikerade och tillgängliga, vilket kan ge svenska företag konkurrensfördelar. Men datacenterproblematiken påminner oss om att även AI-ekonomin är beroende av fysisk infrastruktur – och den infrastrukturen måste byggas någonstans.