Lastbilsjättar satsar mer på aktieägare än klimatet – medan robotbilar rullar genom Zagreb
Lastbilsjättar prioriterar aktieägare medan Zagreb lanserar Europas första robotaxi.
Europa befinner sig i en fascinerande spänning mellan framtid och tröghet inom transportområdet. Å ena sidan ser vi banbrytande tekniska genombrott, å andra sidan en bransch som despererat klamrar sig fast vid gamla affärsmodeller.
I Zagreb rullar nu Europas första kommersiella robotaxi-tjänst genom gatorna, efter år av förseningar jämfört med USA och Kina. Det kinesiska företaget Pony.ai driver tjänsten tillsammans med Uber och lokala Verne, och trots att 4000 personer står på väntelistan visar resultaten ännu på blandade erfarenheter. Enligt CleanTechnica måste mänskliga övervakare fortfarande ingripa regelbundet, även om 90 procent av passagerarna ger tjänsten höga betyg.
Den tekniska utvecklingen accelererar på flera fronter. Svenska företaget Humble lanserar helt autonoma, eldrivna lastbilar utan förarhytt som kan transportera 37 ton gods. Genom att eliminera förarhytten minskar de både vikt och komplexitet samtidigt som de optimerar för självkörande teknik. Parallellt utvecklar kinesiska Xpeng X-Cache-teknologi som gör självkörande AI upp till 2,7 gånger snabbare genom att återanvända beräkningar från liknande körscenarier.
Men samtidigt avslöjar nya rapporter en djupt problematisk verklighet. Analysföretaget Profundo visar att Europas stora lastbilstillverkare prioriterar aktieägare framför den gröna omställningen. År 2025 nådde genomsnittliga aktieägarutbetalningar 4,9 procent av intäkterna – för första gången högre än utgifterna för forskning och utveckling. PACCAR, moderbolag till DAF Trucks, sticker ut negativt med aktieägarutbetalningar på 8,1 procent av intäkterna, fem gånger mer än vad de spenderade på forskning.
Situationen blir än mer problematisk när vi tittar på regelefterlevnad. Miljöorganisationer slår larm om att EU-parlamentet vill försvaga kravet på fjärravläsning av fordonsutsläpp. Detta är särskilt allvarligt eftersom 19 miljoner dieselfordon i Europa fortfarande släpper ut misstänkt höga halter av föroreningar, troligen genom förbjudna fuskanordningar från Dieselgate-eran.
Fjärravläsningstekniken kan enligt CleanTechnica öka upptäckten av miljöbovar från 2 till över 50 procent – en 25-faldig förbättring. Att försvaga sådana krav just nu vore ett strategiskt misstag av historiska proportioner.
Ironiskt nog kämpar EU samtidigt med amerikanska pickupbilar som säljs genom kryphål i säkerhetsreglerna. Nästan 5 200 Ram-bilar såldes 2024 genom Individual Vehicle Approval, trots att de inte uppfyller europeiska säkerhetsstandarder och har genomsnittliga utsläpp på 347 gram koldioxid per kilometer. När kommissionen försökte stänga kryphålet mötte de motstånd från bilindustrin, som vädjade till Trump-administrationen om hjälp.
Denna fragmenterade bild – där teknisk innovation blomstrar samtidigt som etablerade aktörer motarbetar förändring – speglar en bransch i djup transformation. Framgången för företag som Humble och Xpeng visar att tekniken finns. Frågan är om Europa kan övervinna de politiska och kommersiella krafterna som bromsar utvecklingen.
Europa står vid ett vägskäl där teknisk kapacitet och politisk vilja ännu inte hittat varandra. De innovativa genombrotten inom autonom teknik och elektrifiering visar att kontinenten har förmågan att leda den gröna transportrevolutionen.
Men rapporten om lastbilsjättarnas prioriteringar avslöjar en djupare sanning: etablerade aktörer använder sin politiska makt för att förlänga övergångsperioden och maximera kortsiktiga vinster. Detta skapar en farlig dynamik där Europa riskerar att tappa konkurrenskraft mot mer målmedvetna regioner som Kina.
Framgången ligger i att kopiera det som fungerar – som Zagrebs pragmatiska robotaxi-satsning och svenska Humbles fokuserade innovation – samtidigt som vi stärker regelverket mot branschens lobbyarbete. Den gröna omställningen är inte ett nollsummespel, utan en möjlighet för Europa att bygga nästa generations transportinfrastruktur. Men det kräver mod att prioritera långsiktig konkurrenskraft framför kortsiktiga branschintressen.