Så djupt sammanvävt är Musks imperium – SpaceX börsprospekt blottlägger miljardaffärerna mellan bolagen
SpaceX-prospektet avslöjar hur tätt sammanflätat Musks affärsimperium verkligen är.
Ett prospekt som berättar mer än avsett
Ett börsprospekt är i grunden ett juridiskt dokument – torrt, omständligt och skrivet för att uppfylla krav snarare än väcka nyfikenhet. Men SpaceX 330 sidor långa ansökningshandling är ett undantag. Den ger en sällan skådad röntgenbild av hur Elon Musks olika bolag lever i symbios med varandra, och hur den globala AI-kapprustningen finansierar framtidens rymdinfrastruktur.
Enligt The Verge nämns Tesla 87 gånger i dokumentet, xAI hela 356 gånger och X (tidigare Twitter) 267 gånger. Siffrorna är inte bara kuriosa – de speglar hur tätt sammanvävda bolagen faktiskt är, ekonomiskt och operationellt.
Tesla finansierar SpaceX – och tvärtom
Relationen mellan Tesla och SpaceX är ett bra exempel på hur korsvis ägande och interna affärer skapar en komplex beroenderelation. Tesla äger nästan 19 miljoner aktier av klass A i SpaceX. SpaceX köpte i sin tur Cybertrucks för 131 miljoner dollar från Tesla till rekommenderat pris – köp som, enligt The Verge, sannolikt räddade Teslas nyregistreringsstatistik från att visa en nedgång.
Dessutom köpte SpaceX Teslas storskaliga batterilager – så kallade Megapack – för sammanlagt 697 miljoner dollar under 2024 och 2025, för att säkra strömförsörjningen till datacentralerna Colossus I och II i Memphis. Affärerna kan vara fullt rimliga marknadsmässigt, men de illustrerar hur svårt det är att bedöma vart SpaceX slutar och Musks övriga imperium börjar.
Anthropic betalar 15 miljarder – och väljer xAI
Det mest anmärkningsvärda avslöjandet handlar ändå om AI-ekonomin. Rapporterar Wired: Anthropic, grundat av tidigare OpenAI-anställda och ofta framhållet som en av de mer ansvarstagande aktörerna i branschen, betalar 15 miljarder dollar per år för att hyra beräkningskraft från SpaceX datahallsinfrastruktur.
Affären är talande på flera sätt. Den visar hur desperat behovet av processorkraft har blivit – och hur lönsamt det är att äga rätt hårdvara vid rätt tidpunkt. SpaceX befinner sig plötsligt inte bara i rymdaffären eller satellitbranschen, utan är en tung aktör i den globala AI-infrastrukturen.
Samtidigt investerar SpaceX 2,8 miljarder dollar – drygt 29 miljarder kronor – i gasturbiner för att driva dessa datacentraler, rapporterar Wired. Det är en satsning som väcker berättigad kritik. En granskning av tillståndshandlingar visar att gasdrivna anläggningar kopplade till OpenAI, Meta, Microsoft och xAI tillsammans kan ge upphov till mer än 129 miljoner ton växthusgaser per år – mer än de samlade utsläppen från ett flertal länder.
Musk som riskfaktor – i sitt eget bolag
Kanske det mest ovanliga inslaget i hela prospektet är att SpaceX öppet listar Elon Musk som en av bolagets största riskfaktorer. Det är ovanligt att ett bolag så tydligt flaggar för att grundarens personliga agerande, politiska engagemang och övriga affärsintressen kan skada verksamheten – men i Musks fall är det knappast förvånande.
Pensionsfonder, fackföreningar och aktivister har redan rest kritiska frågor om bolagets styrning inför noteringen, enligt Wired. Och i bakgrunden pågår rättegången mellan Musk och OpenAI, där Musk under ed erkände att xAI kan ha använt OpenAI:s modeller i sin träningsdata – något han beskrev som branschpraxis, men som ändå kastar skuggor över xAI:s trovärdighet som oberoende aktör.
En notering som speglar en hel bransch
SpaceX förestående börsnotering – som väntas bli den största i USA:s historia – är inte enbart en händelse för rymd- och teknikintresserade. Det är ett tvärsnitt av allt som är på gång just nu: AI-infrastrukturens enorma kapitalbehovet, klimatavtrycket från datacenterbranschen, korsvist ägande i teknikvärlden och frågan om hur mycket makt en enskild person bör få ha över kritisk infrastruktur.
För oss som följer hur AI-ekonomin byggs upp är prospektet en sällsynt detaljerad karta över hur kapitalet faktiskt flödar – och hur tätt sammanlänkade de stora aktörerna är, även när de framstår som konkurrenter.
Vår analys
Det som gör SpaceX börsdokument så fascinerande ur ett systemperspektiv är inte enskilda affärer – det är mönstret. Vi ser hur AI-infrastruktur håller på att bli en knapp resurs som styr vilka som kan konkurrera och vilka som inte kan det. Anthropics betalningsvilja på 15 miljarder dollar om året för beräkningskraft är inte en anomali; det är ett symptom på en strukturell brist som driver upp priserna och koncentrerar makten till dem som äger hårdvaran.
Detta skapar en intressant dynamik: bolag som i teorin konkurrerar om AI-ledarskapet är i praktiken beroende av varandras infrastruktur. Det är inte nödvändigtvis fel – specialisering och delad infrastruktur är ofta effektivt – men det ställer höga krav på transparens och styrning. Att Musk listas som riskfaktor i sitt eget bolags prospekt är ett sundhetstecken, men det räcker inte. Frågan om vem som ytterst kontrollerar kritisk AI-infrastruktur kommer att bli en av de viktigaste regleringsfrågor vi står inför det närmaste decenniet.