Geotermisk energi och kolblock som värmebatteri — förnybart tar klivet från löfte till verklighet
Geotermisk kraft och kolblock som värmebatteri tar förnybart till nästa nivå.
Geotermisk energi: äntligen dags för genombrott?
Under decennier har geotermisk energi haft rollen som den förbisedda lillebrodern i det förnybara energifamiljen — tekniskt lovande men geografiskt begränsad. Nu verkar det blåsa förändringens vindar. Enligt CleanTechnica har de fyra väststateerna Arizona, Colorado, New Mexico och Utah bildat Mountain West Geothermal Consortium med sikte på att frigöra hundratals gigawatt geotermisk kapacitet i regionen.
Det som gör satsningen tekniskt intressant är hur borrtekniken från olje- och gasindustrin nu tillämpas för att skapa konstgjorda geotermiska förhållanden — alltså att man inte längre är bunden till platser där jorden råkar vara varm nog från naturens sida. Det är en fundamental förändring. Halliburton finns med som rådgivare i konsortiet, och energiminister Chris Wright har kopplingar till geotermistartupbolaget Fervo Energy. Det är en ovanlig politisk konstellation: en administration med uttalad förkärlek för fossila bränslen som ändå öppnar dörren för en förnybar teknik — troligen för att affärslogiken är densamma som i borrbranschen.
USGS uppgifter om New Mexicos geotermiska potential understryker varför sifforna väcker entusiasm. Tekniken är nu mogen nog för att tas på allvar.
Kolblock som energilager — en brödrost i gigantformat
Parallellt med geotermins uppsving rapporterar CleanTechnica om ett projekt i South Dakota som på ett nästan brutalt enkelt sätt löser ett av förnybar energis kärnproblem: lagring. Mer än 200 massiva block av fast kol ska värmas upp av överskottsel från vindkraft — ofta producerad på natten när ingen behöver den — och sedan avge energin som industrivärme eller el när efterfrågan finns.
Företaget bakom heter Antora Energy och har rötter i forskning vid MIT. Den avgörande tekniken är termofotovoltaiska celler — besläktade med vanliga solceller men designade för att omvandla infraröd strålning från glödande ytor till el. Tekniken uppfanns på 1960-talet men fastnade länge vid 32 procents verkningsgrad. År 2022 publicerade Antora ett genombrott i Nature: 40 procent — och den teoretiska gränsen ligger på över 50.
Beställaren är biobränsleföretaget POET, som vill minska gasförbrukningen vid sin etanolfabrik. Det är en påminnelse om att industriell omställning ofta drivs av pragmatism snarare än idealism — och att det är precis som det borde vara.
Verktyg som synliggör dold lönsamhet
En av de mer underskattade nyheterna den senaste veckan är lanseringen av JUSTIFI, ett kostnadsfritt programvaruverktyg från National Laboratory of the Rockies och Oak Ridge National Laboratory. Verktyget hjälper tillverkningsindustrin att räkna på hela nyttan av ett energiprojekt — inte bara direkta kostnadsbesparingar utan också ökad produktivitet, färre driftstopp och lägre underhållskostnader.
Det låter som en detalj, men det är det inte. Många energieffektiviseringsprojekt genomförs aldrig för att beslutsunderlaget är för snävt. Att synliggöra de dolda värdena kan förkorta återbetalningstiden avsevärt och förvandla ett tveksamt projekt till ett självklart sådant. Över 1 000 användare sedan testlanseringen i april 2025 tyder på att behovet var verkligt.
Europa: tåget vill men systemet kärvar
På andra sidan Atlanten pågår en annan sorts omställningsstrid — den om hur européer faktiskt ska resa. EU-kommissionen har presenterat ett regelpaket för tågresenärer som från 2027 bland annat ger automatisk rätt till nästa avgång vid förseningar och kräver att operatörer betalar för mat och övernattning om man missar sista tåget för dagen.
Men enligt Transport & Environment (T&E) missar paketet sitt viktigaste mål: det löser fortfarande inte problemet med att boka sammanhängande internationella tågresor. Resenärer tvingas fortfarande besöka flera webbplatser för att sätta ihop en resa över landsgränserna. Ungdomskoalitionen Youth on Track, som samlar organisationer från hela kontinenten, har i ett öppet brev till EU:s beslutsfattare krävt högre ambitioner och pekat ut paketet som ett sällsynt tillfälle som riskerar att slösas bort.
T&E konstaterar torrt att Ursula von der Leyens löfte om en enda bokningsplattform för hela Europa ännu inte syns i de konkreta reglerna. I ett läge där flygbränslekostnader stiger och klimattrycket ökar är det en märklig prioritering att låta byråkratiska gränshinder fortsätta styra resevanor.
Vår analys
Det som slår mig när jag ser dessa nyheter tillsammans är hur omställningen nu sker i flera lager samtidigt — teknik, infrastruktur, regelverk och ekonomiska kalkyler. Geotermins genombrott handlar inte om en ny uppfinning utan om att gammal borrteknologi tillämpas på ett nytt problem. Antoras kolblock-batteri är en 60 år gammal fysikalisk princip som äntligen nått rätt verkningsgrad. JUSTIFI handlar om att göra befintliga projekt lönsamma att faktiskt genomföra.
Det är en mognadsmarkör: vi är inte längre i skedet av att uppfinna lösningar — vi är i skedet av att rulla ut dem i stor skala. Det kräver andra kompetenser: projektfinansiering, systemintegration, regelharmonisering.
Europas tågproblematik illustrerar exakt var flaskhalsarna uppstår när tekniken är redo men systemen inte hänger med. Den gröna omställningen är inte längre primärt ett ingenjörsproblem — det är ett koordineringsproblem. Och det är faktiskt lösbart.