Kan elbilen äntligen mäta sig med bensinen? GM lovar nya batterier till 2028 — CATL drömmer ännu längre
GM lovar batterier som utmanar bensinen till 2028 – men CATL drömmer ännu större.
Två löften, två tidshorisonter
Det är lätt att bli blasé inför batterilöften. Branschen har levererat rubriker om genombrott i decennier, och ändå har vi levt med i stort sett samma litium-jon-teknik sedan 1990-talet. Men den här veckan kom två nyheter som faktiskt förtjänar att tas på allvar — av delvis olika skäl.
Enligt CleanTechnica förbereder General Motors en kommersiell lansering av så kallade LMR-batterier — litium-manganrika — till konsumentmarknaden år 2028. Parallellt rapporterar samma källa att CATL, världens största batteritillverkare, presenterat en långsiktig vision om litium-luftbatterier med en teoretisk energitäthet på hela 12 000 wattimmar per kilogram. Det är ungefär samma nivå som bensin.
De två nyheterna befinner sig alltså i helt olika verkligheter: den ena är en planerad produktlansering med fabrik på plats, den andra är en forskningsvision med okänd tidslinje. Men tillsammans berättar de något viktigt om riktningen.
GM och manganets återkomst
LMR-tekniken är inte ny som koncept — forskarvärlden har länge sett mangan som ett lockande katodmaterial, inte minst för att det är det femte vanligaste grundämnet på jorden och alltså potentiellt mycket billigare än nickel och kobolt. Problemet har alltid varit livslängden och det så kallade spänningsförfallet som sker när batteriet laddas och urladdas upprepade gånger.
GM uppger att man i tio år arbetat med just dessa problem, i nära samarbete med sydkoreanska LG Energy Solution. Nu säger Kushal Narayanaswamy, GM:s chef för avancerad elbilsbatteriteknik, att de tekniska hindren i stort sett är övervunna. Ett gemensamt produktionsbolag är redan igång, och storskalig tillverkning planeras till 2028.
Det är inte vilken produkt som helst GM tänker sig. Fokus ligger på energikrävande fordon — större stadsjeepar och pickuptruckar — snarare än kompakta stadselbilar. Och som om det inte vore nog bidrar GM med samma batteriteknik till NASAs månfordon inom Artemis-programmet. Det är ett smart signalvärde: vill du visa att ett batteri är robust nog för krävande miljöer, är det svårt att överträffa månens vakuum och temperaturer på ±200 grader.
Den prismatiska cellformaten — rektangulär snarare än cylindrisk eller påsformad — är också värd att notera. Det är ett format som underlättar montering och termisk hantering i fordonsbatterier, och GM uppger att de siktar på att bli de första att rulla ut LMR i just det formatet i serieproduktion.
CATL och det andningsbara batteriet
CATL:s vision är av ett helt annat slag. Litium-luftbatterier — eller "andningsbara batterier" som de ibland kallas — använder syrgas från omgivande luft som katodreaktant istället för tunga metallföreningar. Det gör dem teoretiskt sett extremt lätta och energirika.
Men teoretisk är nyckelordet. Konceptet är inte nytt — det daterar sig ända till 1970-talet — och har länge bromsats av rejäla praktiska problem: känslighet för fukt och koldioxid i luften, instabila reaktioner och begränsad cykellivslängd. Dagens prototyper har nått över 1 200 wattimmar per kilogram, vilket är fyra gånger mer än kommersiella batterier idag. Men vägen från 1 200 till 12 000 är lång, och vägen från labb till serietillverkning är ännu längre.
Det är ändå talande att CATL väljer att kommunicera den här riktningen offentligt, i samband med att de redan inlett storskalig tillverkning av natrium-jonbatterier. Det signalerar ett företag som medvetet bygger ett batteri-ekosystem i flera lager — från mogna tekniker till långsiktiga forskningssatsningar.
Löfte eller leverans?
Så är vi på väg mot ett verkligt genombrott — eller är det ännu ett löfte på avstånd?
Svaret är förmodligen: båda delar, men på olika tidsskalor. GM:s LMR-satsning ser ut som en genuin produktlansering med industriell tyngd bakom sig. Det är inte ett pressmeddelande om ett labbresultat — det är ett joint venture med fabriker och ett NASA-kontrakt. Det förtjänar att tas på allvar.
CATL:s litium-luft-vision är däremot fortfarande grundforskning med kommersialiseringshorisont bortom det vi kan se tydligt. Men att världens dominerande batteritillverkare pekar ut den riktningen är i sig ett signal om var branschens resurser och intelligens riktas.
Det roliga med att följa batteriteknik just nu är att de tekniska hindren, ett efter ett, faktiskt faller. Sakta, men de faller.
Vår analys
Det som gör den här veckan intressant är inte en enskild nyhet utan kombinationen av två olika mognadsnivåer inom samma teknikfält. GM demonstrerar att det går att ta ett batteri från forskningshypotes till serietillverkningsplan på ett decennium — det är en viktig påminnelse om att "teoretisk teknik" inte är synonymt med "omöjlig teknik".
CATL:s litium-luftsatsning befinner sig just nu där LMR-batteriet var för tio år sedan. Det innebär inte att vi ska skriva bort det, utan att vi bör följa det med tålamod och kritisk blick.
Det systemutvecklaren i mig tycker är mest fascinerande är dock plattformstänkandet: precis som mjukvaruutveckling handlar om att bygga lager på lager, bygger de ledande aktörerna nu batteriekosystem med tekniker i olika mognadsgrad. Det är en mogen industrilogik — och ett gott tecken för den långsiktiga omställningen.
Slutsats: 2028 kan bli ett riktigt bra år för elfordon med räckvidd och rimligt pris. Litium-luft får vi nog vänta längre på.