Nio av tio nya elkilowatt kom från sol eller batteri – marknaden kör om politiken
Sol och batteri stod för 91 procent av ny elkapacitet – marknaden springer ifrån politiken.
Marknaden kör om politiken
Det finns ett visst ironiskt nöje i att titta på siffrorna. Trots att det politiska klimatet i Washington blivit alltmer kyligt mot förnybar energi, visar den senaste rapporten från branschorganisationen SEIA och analysföretaget Wood Mackenzie att sol- och batterikraft stod för hela 91 procent av all ny elkapacitet som installerades i USA under första kvartalet 2026. Totalt rör det sig om 7,8 gigawatt ny solkapacitet – och USA har nu passerat sex miljoner solinstallationer.
Det är ett tal som förtjänar att upprepas: nio av tio nya elkilowatt som tillkom i det amerikanska elnätet under årets tre första månader kom från sol eller batteri. Det är inte en liten trend. Det är ett strukturellt skifte.
AI driver efterfrågan – och det gynnar solkraft
Vad är det då som driver tillväxten? Enligt CleanTechnica är förklaringarna flera och samverkande. Globala störningar i tillgången på naturgas och gasturbiner har fått företag att söka mer självförsörjande lösningar. Men den kanske mest intressanta drivkraften är artificiell intelligens.
Teknikjättar har under första kvartalet ökat sina beställningar av storskalig solkraft med 15 procent jämfört med samma period föregående år – direkt kopplat till den växande elanvändning som storskalig AI-drift kräver. Det är en återkoppling som få förutsåg för bara några år sedan: AI skapar en efterfrågan som i sin tur påskyndar utbyggnaden av förnybar energi.
En detalj som förtjänar uppmärksamhet: 74 procent av den nya solkapaciteten installerades i delstater som röstade på president Trump. Texas, Florida och Ohio toppar listan. Det är ett tydligt tecken på att marknadskrafterna är starkare än den politiska retoriken – och att det finns en bred, geografiskt spridd ekonomisk vilja att bygga ut förnybar energi.
Tillståndsbyråkratin – det verkliga hindret
Det vore naivt att måla upp en helt problemfri bild. SEIA varnar för att 457 sol- och batteriprojekt väntar på tillstånd och riskerar politiskt motiverade förseningar. Byråkratiska hinder är reella, och de kan bromsa ett annars starkt momentum. Det är den sortens friktion som kostar pengar, tid och i förlängningen klimatutsläpp.
Men även det perspektivet är värt att nyansera: projekt som väntar på tillstånd är projekt som finns. Investeringsbesluten är fattade. Kapital har allokerats. Det är svårt att stoppa något som redan är i rörelse.
Kina tar energi-AI-infrastrukturen under vattnet
Medan USA:s solindustri kämpar med tillståndsköer tar Kina ett mer spektakulärt tekniskt kliv. I maj driftsattes Shanghai Lingang Undersea Datacentre Project – världens första undervattendatacenter drivet av havsbaserad vindkraft, enligt Computer Sweden. Anläggningen ligger tio kilometer utanför Shanghais kust, nedsänkt tio meter under havsytan, och har en effektkapacitet på 24 megawatt.
Konceptet är elegant ur ett systemutvecklingsperspektiv: havsvatten är en naturlig och kostnadsfri kylkälla, vilket löser ett av datacenterbranchens mest besvärliga problem. Kinesiska myndigheter uppger att anläggningen förbrukar mer än 20 procent mindre energi än jämförbara landbaserade datacenter, och att behovet av färskvatten minskar kraftigt.
Investeringen på 1,6 miljarder yuan – ungefär 2,3 miljarder kronor – låter stor, men i relation till vad ett modernt storskaligt datacenter kostar att bygga och driva är det inte orimligt. Särskilt inte om konceptet visar sig skalbart.
Två nyheter, ett mönster
Vad har amerikanska solpaneler i Texas och ett vindkraftsdrivet undervattendatacenter utanför Shanghai gemensamt? De är båda uttryck för samma grundläggande rörelse: energiomställningen drivs i allt högre grad av ekonomisk logik och teknisk innovation, snarare än av politiska beslut uppifrån.
Det innebär inte att politik är oviktig – tillståndsbyråkratin i USA är ett verkligt hinder, och geopolitiska spänningar påverkar vilka teknologier som tillåts spridas vart. Men den övergripande riktningen är svår att vända. När marknaden, teknikbolagen och kapitalmarknaderna pekar åt samma håll räcker det sällan med politisk motvilja för att stoppa framfarten.
Vår analys
Det som imponerar mig mest i det här datamaterialet är inte siffrorna i sig – det är var siffrorna dyker upp. Förnybar energi växer snabbast i delstater som politiskt är skeptiska till klimatagendan. Det säger något viktigt: omställningen har nått en mognadsfas där den inte längre behöver ideologiskt stöd för att växa. Den är lönsam nog att stå på egna ben.
Kinas undervattendatacenter är ett bra exempel på hur infrastrukturdesign och energiomställning börjar konvergera. När AI-modeller kräver mer beräkningskraft, och beräkningskraft kräver mer energi och kylning, måste vi bygga smartare – inte bara större. Det är den typen av systemtänkande vi behöver mer av.
Den stora öppna frågan är om tillståndsprocesserna i USA hinner reformeras i tid. 457 väntande projekt är en onödig broms på ett tåg som redan har lämnat stationen. Politisk vilja eller inte – den friktionen är kostsam för alla.