De varslar tiotusentals – och skyller på AI. Men stämmer det?
Bolagen varslar 150 000 och skyller på AI – men stämmer verkligen den förklaringen?
Narrativet spricker vid kanterna
Det råder ingen brist på stora ord kring AI just nu. Kvartalsrapporter lyser av ord som "transformativ effektivitet" och "AI-driven tillväxt". Ändå berättar siffrorna från arbetsmarknaden en betydligt mer sammansatt historia.
Hittills i år har enligt TechCrunch ungefär 363 varselomgångar skakat teknikbranschen, vilket berör nästan 150 000 personer – en takt på nära 1 000 varslade per dag, 44 procent snabbare än förra året. I maj nåddes den högsta varselnivån på två år. Och för tredje månaden i rad angavs artificiell intelligens som den vanligaste orsaken till nedskärningar, tvärs över branscher.
Men är AI verkligen den drivande kraften bakom varslen – eller fungerar tekniken som en välkommen förklaring för något som egentligen handlar om överrekrytering, räntekostnader och pressade marginaler?
Silverkula eller syndabock?
Riskkapitalisten Marc Andreessen formulerade det med sällsynt frispråkighet i ett podcastsamtal: "I princip är alla stora företag överbemannade. Minst 25 procent, troligen 50 och i många fall 75 procent. Nu har de alla en silverkula som ursäkt: Ah, det är AI."
Betalningsföretaget Block är ett talande exempel. Grundaren Jack Dorsey varslade nästan hälften av personalen med AI som motivering – men medgav under press att bolaget i grunden hade överrekryterat under pandemin. Uber skär ned 23 procent av sin personalavdelning och hävdar att det inte har med AI att göra, detta trots att bolagets teknikchef kort dessförinnan berättat att hela årets AI-kodningsbudget förbrukades på fyra månader.
Jag vill vara tydlig: detta är inte ett argument mot AI. Det är ett argument för ärlighet. Att blanda ihop strukturell omställning med teknikdriven effektivisering gör det omöjligt att föra en seriös diskussion om vad som faktiskt händer – och vad som faktiskt behöver förändras.
Den dolda kostnaden: Botvaktning och botskräp
Parallellt med varseldiskussionen levererar forskarvärlden en annan utmaning. En ny undersökning från Work AI Institute – genomförd med stöd av experter från Stanford, UC Berkeley och University College London – kartlägger hur 6 000 heltidsanställda inom den digitala sektorn faktiskt använder AI i sin vardag, och resultaten är väckande.
87 procent av teknikarbetarna använder AI, och tekniken automatiserar redan mer än en fjärdedel av deras arbete, motsvarande ungefär elva sparade timmar per vecka. Det låter lovande. Men samma undersökning, som Computer Sweden rapporterar om, visar att de anställda i genomsnitt förlorar 6,4 timmar varje vecka på att sköta om sina AI-verktyg – tillhandahålla sammanhang, övervaka resultat, felsöka och städa upp.
Forskarna bakom rapporten har myntat begreppet botvaktning för detta osynliga merarbete, och botskräp för fenomenet att skicka vidare AI-genererat material som varken granskats eller förståtts ordentligt. Bara 13 procent av de tillfrågade uppger att tekniken märkbart förbättrat företagets prestationer.
Nettot av elva sparade timmar minus 6,4 timmars botvaktning ger alltså knappt 4,5 timmar i verklig produktivitetsvinst per vecka. Det är inte oviktigt – men det är långt ifrån den revolution som utlovades.
Handelsbranschen: 90 procent använder AI, få lyckas i stor skala
Bilden bekräftas från ett helt annat håll. Enligt en analys från Retail Dive uppger hela 90 procent av återförsäljarna att de använder AI i någon form – ändå är det en liten minoritet som lyckas driva tekniken i full skala med mätbara affärsresultat.
Problemet är sällan tekniken i sig. Det är genomförandet. Att rulla ut ett AI-system från huvudkontoret löser ingenting om butikspersonalen saknar utbildning, om datainfrastrukturen är skröplig och om systemen inte fungerar i den komplexa verklighet som råder i en fysisk butiksmiljö. Återförsäljare som lyckas bäst är de som tänker igenom hela kedjan – från strategisk inriktning till varje enskilt försäljningsställe.
Detta är ett mönster jag känner igen från i princip varje transformationsprocess jag sett under mina år inom affärsutveckling: tekniken är sällan flaskhalsen. Genomförandet är det.
Löftet är fortfarande verkligt – men vägen är äkta
Jag tror genuint på AI som en av de mest betydelsefulla möjligheterna i modern affärsutveckling. Men vi gör ingen tjänst åt omställningen genom att måla upp en bild som inte stämmer med verkligheten på arbetsplatserna.
De bolag som kommer att vinna är inte de som använder AI som ett narrativ för investerare eller som ett täckmantel för strukturproblem. De som vinner är de som bygger rätt förutsättningar – kompetens, infrastruktur och en kultur där människa och teknik faktiskt samarbetar, snarare än att den ena bevakar den andra.
Vår analys
Det vi ser just nu är det klassiska mönstret i varje stor teknologisk omställning: överdrivna förväntningar möter en ojämn och ofta kaotisk verklighet, innan mognaden tar vid och de verkliga vinsterna realiseras. Det som är unikt med AI-vågen är hur aktivt narrativet används strategiskt – av bolag som söker täckning för strukturella beslut, och av investerare som vill se transformationsberättelser i kvartalsrapporterna.
Forskning från Work AI Institute och mönstren från handelsbranschen pekar mot samma slutsats: det saknas inte teknik, det saknas genomförandeförmåga och organisatorisk mognad. Det är ett ledarskaps- och kompetensproblem, inte ett teknikproblem.
Fram till 2027 tror jag vi kommer att se en tydlig uppdelning: bolag som byggt genuint AI-mogen organisation kommer att uppvisa dramatiska produktivitetslyft, medan de som köpt system utan att investera i människa och process kommer att sitta med dyra botvaktare och magra resultat. Den uppdelningen blir den verkliga AI-berättelsen.