USA hotar Europa med hundraprocentiga tullar – och begränsar tillgången till avancerad AI
USA hotar Europa med hundraprocentiga tullar och stryper tillgången till avancerad AI.
En handelspolitisk hävstång med teknologisk sprängkraft
Det är sällan som handelspolitik och AI-reglering kolliderar så tydligt som just nu. Enligt Ny Teknik, som hänvisar till rapportering från Wall Street Journal, har Trumpadministrationen beslutat att lätta på de nyligen införda restriktionerna kring AI-modellen Mythos 5 – en modell från AI-företaget Anthropic. Tillgången öppnas igen, men bara för en snäv krets av aktörer som regeringen bedömer som tillförlitliga.
Bakgrunden är att forskare identifierat en metod för att kringgå de inbyggda skydden i en annan av Anthropics modeller, kallad Fable 5. Förbudet mot just den modellen kvarstår, medan Mythos 5 alltså återigen blir tillgänglig – efter förhandlingar där parterna enats om skärpta säkerhetsrutiner. Vita huset arbetar parallellt med att ta fram ett helt nytt ramverk för granskning av avancerade AI-modeller, något som skapar påtaglig osäkerhet i hela teknikbranschen.
Det är ett mönster vi börjar känna igen: snabba svängningar i reglering, selektiv tillgång och en tydlig vilja att behålla kontrollen hos ett fåtal betrodda aktörer. Det skapar vinnare och förlorare – inte bara bland AI-företag, utan även bland de organisationer som är beroende av dessa verktyg.
Digitalskatterna som utlöser handelskriget
Men det stannar inte vid AI-modeller. Samtidigt trappar Trump upp trycket mot Europa på ett annat plan. Enligt uppgifter från BBC hotar presidenten att införa importtullar på hela hundra procent mot europeiska länder som väljer att beskatta amerikanska teknikbolag via så kallade digitalskatter.
Detta är inte en slumpmässig eskalering. Det är en genomtänkt strategi där handelspolitiken används som direkt hävstång för att skydda amerikansk teknologidominans. Budskapet är glasklart: vill ni beskatta våra plattformar, betalar ni priset i form av handelshinder.
För Sverige och övriga EU-länder som följer diskussionerna om digital beskattning är detta mer än ett abstrakt hot. Det handlar om konkreta ekonomiska konsekvenser för exportberoende företag, och om vilket handlingsutrymme Europa faktiskt har när det gäller att reglera de digitala jättarna.
Vad det innebär för svenska företag
Låt oss vara ärliga: svenska företag befinner sig i kläm. Å ena sidan är de beroende av amerikanska AI-plattformar och molntjänster för sin dagliga verksamhet och sin konkurrenskraft. Å andra sidan verkar de inom ett europeiskt regelverk – med GDPR, AI-förordningen och nu potentiellt digitalskatter – som Trumpadministrationen aktivt försöker underminera via ekonomisk påtryckning.
Den selektiva tillgången till modeller som Mythos 5 är också ett varningstecken i sig. När tillgång till kraftfulla AI-verktyg styrs av geopolitiska lojaliteter snarare än öppna marknadsvillkor, uppstår en strukturell nackdel för europeiska aktörer som inte sitter vid förhandlingsbordet i Washington.
Det stärker i grunden argumentet för europeisk AI-kapacitet och öppen teknikutveckling. Initiativ som Mistral i Frankrike, och det växande nordiska AI-ekosystemet, blir plötsligt inte bara teknologiska projekt – de är strategiska svar på ett geopolitiskt tryck.
Osäkerheten är den egentliga kostnaden
Det som oroar mig mest som affärsutvecklare är inte enskilda tullar eller specifika modellförbud. Det är den strukturella osäkerheten. När spelreglerna kan förändras på några veckor – som vi nu sett med både Fable 5 och Mythos 5 – blir det extremt svårt att bygga långsiktiga strategier kring AI-verktyg.
Företag som investerar i AI-driven transformation behöver förutsägbarhet. De behöver veta att de verktyg de bygger sina processer kring fortfarande är tillgängliga om sex månader. Den säkerheten är just nu svår att garantera, och det är en kostnad som inte syns i några tulltabeller men som är nog så verklig.
Vår analys
Det vi bevittnar är början på en ny fas av teknologisk geopolitik – där AI-reglering och handelspolitik smälter samman till ett enda maktinstrument. Trumpadministrationens agerande sänder ett tydligt budskap: USA sätter spelreglerna, och den som utmanar det betalar ett ekonomiskt pris.
På kort sikt skapar detta turbulens för europeiska och svenska företag som är beroende av amerikanska AI-plattformar. På längre sikt kan det paradoxalt nog vara den knuff Europa behöver för att ta sin egen teknologiska suveränitet på allvar.
Den verkliga frågan är om EU har politisk vilja och ekonomisk kapacitet att bygga trovärdig AI-infrastruktur i egen regi – eller om man väljer att backa från digitalskatterna och acceptera villkoren. Det beslutet kommer att forma det europeiska AI-landskapet under decennier framöver. Osäkerheten är stor, men möjligheten att ta ett strategiskt ledarskap har aldrig varit tydligare.