Vad händer när grundlagsfäderna får sälja AI? Google fick svaret den hårda vägen

När marknadsföring korsar en symbolisk gräns

Det krävs mod — eller möjligen dålig tajmning — för att låta nationens grundare agera reklamskyltar för artificiell intelligens. Google valde ändå den vägen. I samband med den amerikanska självständighetsdagen den 4 juli lanserade bolaget en reklamfilm där historiska gestalter som George Washington och Benjamin Franklin inte bara förekommer, utan aktivt omfamnar och hyllar Googles AI-verktyg. Reaktionerna, rapporterar The Verge, var breda och skarpa — och sällsynt opolitiska. Folk från vitt skilda läger enades om att detta hade gått för långt.

Det är talande i sig. I ett USA där nästan ingenting längre samlar människor över partigränser, lyckades Googles reklamfilm åstadkomma just det — fast i form av gemensam irritation.

Symbolvärde som marknadsföringsstrategi

Techbranschen har länge förstått att varumärkesbyggande handlar om att knyta an till känslor, inte bara funktioner. Apple sålde inte datorer — de sålde kreativitet och uppror mot det etablerade. Tesla säljer inte bilar — de säljer framtiden. Google, å sin sida, har nu försökt sälja AI med hjälp av nationens allra heligaste symboler.

Strategin är begriplig på papperet. Allmänhetens förtroende för AI är fortfarande skört. Frågor om arbetslöshet, desinformation och maktkoncentration dominerar samtalet. Att associera tekniken med respekterade, tidlösa gestalter är ett försök att låna symbolernas legitimitet — att säga: om Benjamin Franklin hade levt idag, hade han älskat det här.

Problemet är att det inte fungerar när folk ser igenom det. Och det gör de allt oftare.

Normaliseringsstrategin och dess baksida

Det Googles reklamfilm egentligen illustrerar är en bredare trend bland de stora techbolagen: normaliseringsstrategin. AI är inte längre bara ett verktyg som lanseras för teknikintresserade — det marknadsförs nu aktivt till hela befolkningen, inbakat i vardagliga sammanhang, historiska narrativ och nationell stolthet.

Detta är inte nödvändigtvis fel i sig. AI är på väg att förändra vardagen för miljontals människor, och det är rimligt att försöka kommunicera det på ett tillgängligt sätt. Men det finns en avgörande skillnad mellan att inspirera och att manipulera. När historiska ikoner — som aldrig kunnat ge sitt samtycke — görs till talespersoner för ett teknikbolags produkter, rör vi oss farligt nära det senare.

Det skapar också en trovärdighetsfälla. Ju mer aggressivt och tillgjort AI marknadsförs, desto mer misstänksam riskerar allmänheten att bli — inte bara mot enskilda bolag, utan mot tekniken som helhet. Det är paradoxalt: i jakten på att normalisera AI kan man i stället förstärka motståndet mot den.

Vad branschen borde lära sig

Jag är genuint övertygad om att AI representerar en av de största möjligheterna i modern tid. Men möjligheter förverkligas inte genom att köra över folks känsla för vad som är rimligt. Den förtroendekris som AI-branschen riskerar att hamna i är inte given — den är ett val.

De techbolag som lyckas bäst på lång sikt kommer inte vara de som skriker högst eller lånar mest symbolvärde. De kommer vara de som förtjänar förtroendet, steg för steg, genom att visa vad tekniken faktiskt gör för verkliga människor i verkliga situationer. Inte genom att sätta ord i munnen på George Washington.

Google har råd att tänka om. Och med tanke på de reaktioner som The Verge dokumenterar, finns det anledning att tro att bolaget kommer att göra just det.