Reservofficererna som vill ge soldaterna rösten — nu sjösätter de Försvarsmaktens första krigsinkubator

Inifrån ut — inte uppifrån ned

Det finns en klassisk spänning i alla stora organisationer: de som sitter närmast verkligheten vet bäst vad som behövs, men makten att förändra ligger ofta långt ifrån dem. Inom försvarsmakter världen över har det traditionellt inneburit långa upphandlingsprocesser, tungrodd byråkrati och teknik som är föråldrad redan när den når soldaterna i fält.

Nu utmanas den modellen på hemmaplan. Enligt Dagens Industri, som först rapporterade nyheten, sjösätter reservofficerarna Jakob Blomqvist och Fabian Duke det som beskrivs som Försvarsmaktens första krigsinkubator — ett strukturerat initiativ för att låta soldater själva identifiera och lösa de praktiska problem de möter i sin vardag.

– Vi vill låta soldater lösa problem de själva möter i fält, säger Jakob Blomqvist till Breakit.

Det låter enkelt. Men det är det inte. Det kräver att en organisation som bygger på hierarki och kommandokedjor väljer att lita på perspektivet underifrån. Det är en kulturell omvälvning lika mycket som en teknisk.

Trovärdighet byggd på leverans

Blomqvist och Duke kommer inte med tomma händer. Duon har redan levererat konkreta resultat som gett dem trovärdighet inom Försvarsmakten.

Soldatappen har blivit ett uppskattat digitalt verktyg i vardagen för svenska soldater. Råttan — en markgående drönare, alltså inte en flygande utan en som rör sig på marken — representerar ett mer okonventionellt och nytänkande förhållningssätt till militär teknik. Båda projekten visar att snabbrörlig innovation inte bara är möjlig inom försvaret, utan att den också skapar verkligt värde.

Det är just den här typen av bevisad leveransförmåga som gör att krigsinkubatorn förtjänar seriös uppmärksamhet. Det är inte ett pilotprojekt på pappret — det är en naturlig vidareutveckling av ett redan fungerande arbetssätt.

En internationell trend når Sverige

Initiativet speglar en bredare rörelse som pågår i flera av världens ledande försvarsmakter. USA:s DARPA har länge fungerat som ett föredöme för hur militär innovation kan drivas med startup-mentalitet och hög risktolerans. Israel har i decennier kombinerat militärtjänst med tekniskt entreprenörskap på ett sätt som format landets hela startup-ekosystem. Ukrainakonfliktet har dessutom på ett brutalt och påtagligt sätt visat hur avgörande det är att kunna anpassa och utveckla teknik snabbt — ibland inom dagar.

Sverige, som nu befinner sig i NATO och med ett omdefinierat säkerhetspolitiskt läge, har all anledning att ta den här typen av initiativ på fullaste allvar. En krigsinkubator som ger soldaterna själva verktygen att bygga lösningar är inte bara ett innovationsprojekt — det är ett sätt att bygga motståndskraft och anpassningsförmåga in i organisationens kärna.

Startup-världens logik möter militär verklighet

Det som gör konceptet genuint spännande ur ett affärsutvecklingsperspektiv är korsningen mellan två världar som sällan möts på lika villkor. Startup-ekosystemet i Sverige — som just nu genomgår sina egna ledarskapsförändringar och kapitalrörelser, med nya chefer på etablerade innovationsmiljöer och VD-byten i AI-bolag — har länge förfinat konsten att iterera snabbt, testa tidigt och lära av misstag.

Den logiken är inte självklar inom en organisation som Försvarsmakten, där ett misslyckat experiment kan få betydligt allvarligare konsekvenser än en bränd reklamkampanj. Men det är just här som krigsinkubatorns styrka ligger: genom att kanalisera initiativ från soldater med direkt erfarenhet från fält, minskar man risken för att bygga lösningar på felaktiga antaganden. Återkopplingen är omedelbar och äkta.

Det är i grunden det som skiljer bra produktutveckling från dålig — oavsett om det handlar om en konsumentapp eller ett militärt verktyg.