USA stod för nästan hälften av världens utsläppsökning 2025 — AI-serverhallarnas elbehov och kolkraftspolitiken pekas ut som viktiga förklaringar

Siffrorna som inte går att ignorera

När Energy Institute nyligen publicerade sin 75:e upplaga av Statistical Review of World Energy stod ett tal ut som en iskall dusch: USA svarade för nästan 47 procent av den globala ökningen av koldioxidutsläpp under 2025. De amerikanska utsläppen steg med 3,2 procent — mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet på 1,4 procent. Det är en skarp vändning efter flera år då trenden faktiskt pekade åt rätt håll.

Förklaringen är inte svår att hitta. Enligt CleanTechnica är den explosiva expansionen av AI-serverhallar en av de mest avgörande faktorerna bakom utvecklingen. USA stod under året för hela 40 procent av världens totala elförbrukning i datacentra — en direkt konsekvens av kapplöpningen inom artificiell intelligens och de enorma anläggningar som teknikbolagen bygger ut i ett rasande tempo.

Kolkraften fick en oväntad renässans

Här blir bilden ännu mer komplex. Elproduktionen från kolkraftverk ökade med hela 13 procent i USA under 2025, delvis drivet av Trumpadministrationens politik att hålla gamla kolkraftverk i drift och motverka utbyggnaden av vind- och solkraft. Den totala elförbrukningen steg med 3 procent — och det förnybara tillskottet räckte helt enkelt inte till.

Solkraften växte visserligen med imponerande 28 procent i USA, och globalt ökade förnybara energikällor med nästan 10 procent i relativa tal. Men i absoluta tal är gapet fortfarande stort. Det är ett klassiskt skalningsproblem: när efterfrågan rusar iväg snabbare än det rena utbudet kan växa, fyller det smutsigaste alternativet tomrummet.

Byggbranschen omformas i realtid

Samtidigt rapporterar Construction Dive att datacentra nu är en av de starkaste tillväxtmotorerna inom hela den amerikanska byggsektorn. Nästan samtliga nyckeltal i de senaste ekonomiska rapporterna lyfter fram styrkan i AI-relaterade investeringar — medan övrig privat projektverksamhet visar tydlig nedgång. Teknikjättar häller miljarder in i infrastruktur för att möta den explosivt ökande efterfrågan på databehandling och molntjänster, och branschanalytiker bedömer att trenden håller i sig under överskådlig framtid.

Det är med andra ord inte en tillfällig bubbla. Det är en strukturell omvandling av hur och var energi förbrukas i den moderna ekonomin.

Det dubbla ansvaret

Jag vill vara tydlig: detta är inte ett argument mot AI-omställningen. Tvärtom. Men det är ett starkt argument för hur vi genomför den. Varje serverhall som byggs är ett beslut med klimatkonsekvenser i decennier framöver. Varje energikontrakt som tecknas är antingen en del av lösningen eller en del av problemet.

De teknikbolag som verkligen ser sig som ansvarsfulla aktörer måste nu visa det i praktiken — inte bara i hållbarhetsrapporter, utan i faktiska avtal om förnybar energi, i lokaliseringsval som prioriterar elnät med grön profil, och i teknisk effektivisering av sina modeller och sin infrastruktur. Det pågår lovvärda initiativ, men takten måste öka dramatiskt för att hänga med den fysiska verklighet som statistiken nu beskriver.

USA:s politiska klimat gör detta svårare på kort sikt. Men teknikbranschen har resurser och inflytande att driva utvecklingen framåt även utan statligt stöd — om viljan finns.

En möjlighet, inte bara ett hot

Det som ger mig hopp är att AI självt är ett kraftfullt verktyg för att lösa precis de problem det skapar. Optimering av elnät, förutsägelse av energibehov, styrning av lagring och distribution — allt detta är områden där artificiell intelligens kan göra avgörande skillnad. Frågan är om vi väljer att använda tekniken för att lösa sin egen skuld, eller om vi låter den växa okontrollerat tills räkningen blir obetalbar.