Solen slår alla rekord – men takten måste tredubblas för att rädda klimatet
Solkraften slog rekord i EU – men takten måste tredubblas för att rädda klimatet.
En fjärdedel av EU:s el – från solen
Juni 2026 kommer att stå i energihistorieböckerna. För första gången någonsin stod solkraft för exakt 25 procent av EU:s samlade elproduktion under en enskild månad – 52 terawattimmar totalt, rapporterar CleanTechnica med hänvisning till analysorganisationen Ember. Det gör solkraften till EU:s enskilt största elkälla för juni, före kärnkraft, naturgas och vindkraft.
Det är en häpnadsväckande resa på fem år. I juni 2021 stod solkraft för knappt 10 procent av EU:s elproduktion. Nu är andelen mer än fördubblad, med en genomsnittlig årlig tillväxt på över 20 procent – snabbast av alla energikällor i unionen.
– Solkraftens framväxt har varit rent hisnande och slagit prognos efter prognos, säger Chris Rosslowe, senior energianalytiker vid Ember.
Det är precis den typen av exponentiell kurva som brukar överraska alla utom de mest envetna optimisterna. Som systemutvecklare känner jag igen mönstret: när en teknik väl når en viss mognad och kostnadsnivå, händer det snabbt.
Globalt rekord – men gapet till målen är massivt
EU:s framgång speglar en global trend. Enligt Internationella byrån för förnybar energi (IRENA) ökade förnybar elproduktion med 9,8 procent under 2024 – den kraftigaste tillväxttakten som uppmätts. Asien ledde i absoluta tal med 4 589 terawattimmar, och Mellanöstern visade den procentuellt högsta regionala tillväxten på 17,3 procent. Vid utgången av 2025 uppgick den installerade förnybara kapaciteten globalt till 5,2 terawatt – nästan hälften av världens samlade elkapacitet.
Men här kommer det kalla vattnet i ansiktet: IRENA påpekar att om förnybara energikällor ska täcka 78 procent av elproduktionen till 2035 – i enlighet med det mål som drivs inför klimattoppmötet COP31 – måste tillväxttakten i praktiken tredubblas. Rekordtillväxt räcker alltså inte. Det är ett klassiskt problem i teknikomställningar: vi firar milstolparna, men glömmer att titta på hur stor kvarvarande sträcka det faktiskt är.
Google bygger rekordprojekt i Arkansas
Mitt i detta landskap av rekord och utmaningar sätter Google och energibolaget Cypress Creek spaden i marken för Steel River Energy Center i Arkansas – ett solkraftsprojekt som vid färdigställandet 2029 blir det största i USA:s historia med 2,5 gigawatt kapacitet och 2,9 gigawattimmar batterilagring. Det är Googles enskilt största avtal för sol- och lagringskraft globalt.
Det är ett signifikant drag. Storskaliga energiköpsavtal från techbolag har på senare år fungerat som en sorts garantimekanism som gör det möjligt för energibolag att bygga kapacitet som annars aldrig skulle finansieras. Googles investering i Arkansas visar dessutom att datacenterbehovet – drivet av bland annat AI-infrastruktur – faktiskt kan bli en motor för grön utbyggnad, inte bara en belastning på elnätet.
Batterilagring: Kina dominerar kedjan
För att solkraften ska kunna bära elnätet även när solen inte skiner är lagringen avgörande. Analysföretaget Wood Mackenzie har publicerat en global rankning av batteriintegratörer – och resultatet är tydligt: sex av tio toppföretag är kinesiska. Kinesiska Sungrow toppar listan, före Tesla, CATL och BYD. Det finska Wärtsilä är det enda nordiska inslaget. År 2025 passerade den globala marknaden för batterienergisystem 100 gigawatt i årliga installationer för första gången.
Den tekniska dominansen handlar inte bara om tillverkningsvolym – Wood Mackenzie lyfter fram vertikal integration som ett gemensamt drag: de ledande aktörerna kontrollerar sin egen försörjningskedja, från battericeller till styrsystem.
Ny teknik letar nya ytor
Och innovationen stannar inte vid land. I Valencias hamn har Spaniens första flytande solkraftsplattform för havsbruk anlänt – en 500 kilowatt stor katamaran-konstruktion döpt till Paiporta av det spanska företaget BlueNewables. Projektet är litet i sig självt, men poängen är inte megawatttalen – det är att en ny teknisk plattform nu testas i verklig miljö. Modulär, industrialiserad tillverkning är ambitionen, och målet är en världsmarknad.
Det är precis så ny teknik mognar: en pilotinstallation i en spansk hamn idag kan vara en global standard om tio år.
Vår analys
Det finns en dubbelhet i den här nyhetsbilden som är viktig att inte blunda för. Å ena sidan är rekorden genuina och imponerande – solkraftens resa från marginell källa till EU:s största elkälla på fem år är en av de snabbaste energiomställningarna i modern historia. Å andra sidan är det just när vi firar rekord som vi riskerar att lura oss själva.
IRENA:s budskap är tydligt: rekordtillväxt räcker inte. Att tredubbla nuvarande takt är inte en gradvis justering – det kräver systemförändringar i tillståndsprocesser, nätutbyggnad, lagstiftning och finansiering parallellt.
Det som ger mig verklig optimism är kombinationen av stordriftseffekter, fallande kostnader och att tunga aktörer som Google nu kopplar sin kärnaffär direkt till grön kapacitetsutbyggnad. Teknikutvecklingen är inte bromsad – tvärtom. Men politisk vilja och infrastrukturinvesteringar måste hålla jämna steg. Annars riskerar vi att bygga en imponerande topprestanda på en infrastruktur som inte klarar lasten.