EU föreslår undantag för smarta glasögon – och belastar kinesiska elbilar med tullar

Bryssel styr – och det märks

Det finns en röd tråd i Europas regulatoriska agenda som sällan syns tydligt i enskilda nyheter, men som träder fram när man zoomar ut: EU är inte en passiv regelskrivare. Unionen är en aktiv marknadsformande kraft som med sina beslut avgör vilka produkter och aktörer som får blomstra på en av världens mest köpstarka marknader. Den senaste tidens nyheter om smarta glasögon och kinesiska elbilstullar illustrerar detta med önskvärd tydlighet.

Glasögonen som fastnade i regelverket

Meta har länge haft ett problem. Ray-Ban-glasögonen – ett av de mer intressanta wearable-koncepten på marknaden – har inte kunnat lanseras i sin senaste tappning i Europa. Orsaken: EU:s batteriförordning kräver att batterier enkelt ska kunna bytas ut av användaren. För ett par smarta glasögon, designade för att vara lätta, snygga och sömlöst integrerade, är det ett i det närmaste omöjligt tekniskt krav att uppfylla utan att kompromissa med hela produktidén.

Nu rapporterar Computer Sweden, med hänvisning till Politico, att EU-kommissionen föreslår ett undantag för smarta bärbara enheter – inklusive smarta glasögon. Om varken Europaparlamentet eller medlemsländerna invänder inom två månader kan reglerna träda i kraft redan i höst.

Förändringen föregicks av öppen kritik från amerikanskt håll. Den amerikanske EU-ambassadören Andrew Puzder hävdade att de europeiska reglerna i praktiken stängde ute produkten från unionsmarknaden. EU-kommissionen avvisar bestämt att förslaget skulle vara ett resultat av amerikanska påtryckningar – man lyfter i stället fram samråd med medlemsländer, branschföreträdare och konsumentorganisationer som grund för beslutet.

Oavsett vad som vägde tyngst är konsekvensen densamma: ett regelverk som blockerat en produktkategori ser ut att rättas till, och den europeiska marknaden för smarta glasögon kan förändras snabbare än många räknat med.

Elbilstullarna – ett ojämnt slag

På fordonssidan berättar en ny rapport från den oberoende organisationen Transport & Environment (T&E), återgiven av CleanTechnica, en mer nyanserad historia om EU:s importtullar på elbilar tillverkade i Kina.

Många förväntade sig en bred nedgång för hela segmentet. Verkligheten är mer komplex. BYD och Geely sticker ut som de stora vinnarna – BYD mer än fördubblade sin europeiska försäljning trots en tullavgift på 17 procent. SAIC, som belades med hela 35 procent, såg sin försäljning falla markant. Tullsatserna är alltså inte en homogen mur – de är ett asymmetriskt instrument som slår med helt olika kraft beroende på vem som träffas.

Tesla utgör ett särfall. Trots förhållandevis låga tullar minskade märkets europeiska försäljning – men det förklaras sannolikt av svagare efterfrågan generellt samt att Teslas fabrik utanför Berlin möjliggör europeisk produktion utan kinesisk exportexponering.

En iakttagelse från rapporten är särskilt värd att uppmärksamma: de kinesiska tillverkare som trots allt ökade sin försäljning verkar ha gjort det genom att absorbera tullavgifterna i de egna vinstmarginalerna snarare än att vältra över dem på köparen. Det innebär att tullarna kan ha haft en större dämpande effekt på lönsamheten än vad försäljningssiffrorna ger sken av – och att en mer utdragen priskonkurrens från kinesiskt håll kan vara svårare att hålla tillbaka än EU räknat med.

Samma logik, olika verktyg

Dessa två nyheter hör hemma i olika branschfack, men de delar en djupare logik: EU använder sin regelgivningsmakt för att aktivt forma vilka aktörer och affärsmodeller som kan verka på den europeiska marknaden. Ibland sker det genom undantag som öppnar dörrar – som för smarta glasögon. Ibland genom tullar som snedvrider konkurrenslandskapet – som för kinesiska elbilar. Det är inte slumpmässigt. Det är strategi.