Klimakteriets våg på sociala medier: Hur myter och skrupelfri marknadsföring vilseleder kvinnor

Från tabu till trendämne – men till vilket pris?

Något märkligt har hänt de senaste åren. Perimenopaus – den övergångsperiod som kan pågå i flera år innan menopaus inträder – har gått från att vara ett nästan fullständigt tabubelagt ämne till att dominera flöden på Instagram, TikTok och YouTube. På ytan verkar det som en välkommen förändring. Äntligen pratas det öppet om kvinnors hälsa i medelåldern. Äntligen känner sig många inte ensamma.

Men bakom den välmenande ytan döljer sig ett allvarligt problem.

Enligt MIT Technology Review har perimenopausvågen förvandlats till en grogrund för missvisande information och hänsynslös marknadsföring av produkter och behandlingar som saknar vetenskapligt stöd. Det är en utveckling som borde oroa oss – inte minst i Sverige, där vi gärna ser oss som ett land med hög hälsolitteracitet och stark tillit till sjukvården.

Vad säger forskningen egentligen?

Låt oss börja med grunderna. Perimenopaus är perioden före menopaus – som i sin tur definieras som det skede som inträder ett år efter en persons sista mens. Perimenopaus börjar typiskt kring 46–47 års ålder och kan innebära symptom som värmevallningar, oregelbunden mens och ångest.

En av de viktigaste insikterna från forskningen – som sällan nämns i sociala mediers glättiga innehåll – är att hormonnivåerna under perimenopaus varierar enormt. Mary Ann Lumsden, tidigare ordförande i International Menopause Society, slår fast att dessa svängningar är helt normala, men att de samtidigt gör det omöjligt att fastställa perimenopaus genom ett enkelt blodprov.

– Man kan inte tolka hormonnivåerna eftersom de förändras så mycket, konstaterar Lumsden.

Det låter som en teknisk detalj, men konsekvenserna är enorma. En hel industri har nämligen vuxit fram kring just sådana blodprov och tester – sälda till oroliga kvinnor som vill ha svar och bekräftelse.

Hormonbehandling är inte en universallösning

En annan vanlig rekommendation som sprids flitigt i digitala kanaler är att kvinnor bör kräva hormonersättningsbehandling så snart som möjligt. Det låter logiskt – hormoner sjunker, ersätt dem. Men verkligheten är mer komplex.

Som MIT Technology Review rapporterar är hormonersättningsbehandling godkänd och beprövad för kvinnor i menopaus – inte för dem som befinner sig i perimenopaus. Under perimenopaus kan den egna, ofta ryckiga hormonproduktionen motverka behandlingens effekt och i vissa fall orsaka onormal blödning. Behandlingen är med andra ord inte en universallösning att aktivt efterfråga, utan något som ska ordineras individuellt och med omsorg av kvalificerad läkare.

Detta är ett budskap som går stick i stäv med vad många hälsoinfluenser och wellness-varumärken kommunicerar.

Det svenska perspektivet

I Sverige har vi ett relativt välfungerande primärvårdssystem och stark tradition av evidensbaserad medicin. Men vi är långt ifrån immuna mot den digitala informationsmiljön. Svenska kvinnor scrollar samma plattformar, ser samma innehåll och möts av samma marknadsföring som sina systrar i USA och Storbritannien.

Det som oroar mig som affärsutvecklare och teknikbevakare är inte tekniken i sig – utan affärsmodellerna bakom. Plattformsalgoritmer belönar engagemang, och inget skapar engagemang som personliga berättelser om hälsa, lidande och mirakulösa lösningar. Det är en giftig kombination när målgruppen är oroliga och underinformerade individer i en sårbar livsfas.

Möjligheten som döljer sig i utmaningen

Jag är genuint övertygad om att teknik och digitalisering kan göra enorm nytta inom hälsoområdet. Men det förutsätter att vi skiljer på seriös hälsoinformation och marknadsföring förklädd till rådgivning.

Här finns en verklig möjlighet för svenska aktörer – sjukvårdsregioner, patientorganisationer och seriösa digitala hälsoplattformar – att ta plats och erbjuda tillförlitlig, evidensbaserad information om perimenopaus. Behovet är uppenbart. Efterfrågan är enorm. Och tomrummet fylls just nu av oseriösa aktörer.

Det är inte ett argument mot öppenhet kring kvinnors hälsa. Det är tvärtom ett argument för mer av rätt sorts öppenhet – grundad i forskning, förmedlad med empati och fri från dolda säljintressen.