Nasdaq ändrade sina egna regler – nu äger miljontals sparare SpaceX utan att ha valt det

Det passiva sparandets löfte – och dess dolda baksida

Indexfonder har länge marknadsförts som den kloka, stressfria vägen till långsiktigt sparande. Grundtanken är elegant i sin enkelhet: i stället för att försöka välja vinnande aktier – något forskningen visar att få lyckas med konsekvent – köper du hela marknaden på en gång och tar del av den samlade tillväxten. Ekonomen Burton Malkiels klassiska verk A Random Walk Down Wall Street från 1973 lade den intellektuella grunden för detta synsätt, och även Warren Buffett har rekommenderat vanliga sparare att lägga merparten av sina pengar i billiga indexfonder.

Under 2024 nådde det passiva sparandet en historisk milstolpe: för första gången förvaltade passiva fonder mer kapital globalt än aktivt förvaltade fonder. Det är ett monumentalt skifte i hur världens sparkapital rör sig.

Men med storlek följer sårbarhet. Och SpaceX-affären blottlägger en av indexsparandets mest förbisedda svagheter.

Nasdaq ändrade reglerna – på SpaceX begäran

När SpaceX börsnoterades i juli i år var manövern som följde anmärkningsvärd, rapporterar The Verge. Kort innan introduktionen ändrade Nasdaq sina egna regler så att ett tillräckligt stort bolag numera kan tas upp i Nasdaq-100 redan på sin femtonde handelsdag. Regeländringen ska enligt Reuters ha skett på direkta önskemål från SpaceX självt.

Den 7 juli var SpaceX ett faktum i indexet. Det innebar att samtliga indexfonder kopplade till Nasdaq-100 – utan undantag, utan möjlighet att välja bort – tvingades köpa in sig i bolaget.

Dagen dessförinnan, den 6 juli, föll aktien markant. Knappast en tillfällighet. Banker och hedgefonder visste att indexfonderna skulle tvingas köpa vid ett givet datum, och de positionerade sig därefter – på bekostnad av vanliga sparare som aldrig fick välja om de ville äga SpaceX eller inte.

En blind fläck med verkliga konsekvenser

Här ligger kärnan i problemet, och det är viktigt att vi som sparare förstår mekanismen. Indexfonder är inte passiva i bemärkelsen att de är neutrala. De följer regler satta av indexleverantörer – i detta fall Nasdaq – och när dessa regler förändras, förändras även vad fonderna köper. Skillnaden mot aktivt förvaltade fonder är att det inte finns någon förvaltare som väger risker, granskar bolagsstyrning eller ifrågasätter om ett visst innehav är lämpligt.

För svenska sparare är detta högst relevant. Många av oss äger, via tjänstepensioner, premiepensionssystemet eller privat sparande, andelar i globalfonder eller teknikfonder kopplade till just Nasdaq-100. Det betyder att SpaceX numera med stor sannolikhet finns i din pension – oavsett vad du tycker om bolaget, dess ägare eller dess affärsmodell.

Det finns legitima frågor att ställa. SpaceX är ett privatägt bolag med en ägare vars politiska engagemang och affärsbeslut skapar geopolitiska risker som är svåra att prissätta. Bolaget är verksamt inom försvarsrelaterad rymdindustri och satellitkommunikation – områden där statliga kontrakt och diplomatiska relationer spelar en avgörande roll. Dessa faktorer är svåra att fånga i ett index.

Vad kan du som sparare göra?

Det enkla svaret är att du inte kan göra särskilt mycket om du väljer att stanna inom indexsparandets ramverk – och det är i de flesta fall fortfarande ett bra val för långsiktigt sparande. Men du kan göra mer medvetna val:

• Granska vilket index din fond följer. Nasdaq-100 är teknik- och tillväxttungt; S&P 500 ger bredare exponering. Olika index, olika risker.
• Titta på hållbarhetsfiltreringarna. Många ESG-anpassade indexfonder har möjlighet att exkludera bolag som inte möter vissa kriterier.
• Följ indexleverantörernas regeländringar. Det låter torrt, men som SpaceX-fallet visar kan en regeländring ha direkta ekonomiska konsekvenser för ditt sparkapital.

Indexfonder är fortfarande ett utmärkt verktyg. Men de är inte opartiska, de är inte oföränderliga, och de är inte immuna mot maktspel från bolag med tillräckligt stora intressen.