SpaceX tjänar mer på att hyra ut datorkraft än på raketer – och Musks Wikipedia-utmanare Grokipedia verkar ha stannat av helt

Från rymdpionjär till datahall

När SpaceX för första gången presenterade en kvartalsrapport som börsnoterat bolag var det få som var förberedda på vad siffrorna faktiskt avslöjade. Rapporterar The Verge: satellitnättjänsten Starlink drog in 4,2 miljarder dollar under kvartalet och var den enda affärsdelen med positivt rörelseresultat. Raketer? Blygsamma tio procent av totala intäkter. Det är en omvälvning av historisk dignitet för ett bolag som byggde hela sitt varumärke på idén att göra mänskligheten multiplanetär.

Men det riktigt slående är ett annat siffervärde: uthyrning av datacenterkapacitet till externa bolag – däribland Google, Anthropic och kodverktyget Cursor – genererade mer intäkter än hela raketverksamheten. Under det andra kvartalet investerade SpaceX hela 15,8 miljarder dollar i sin så kallade AI-satsning, att jämföra med drygt en miljard vardera för rymd- och anslutningstjänster.

Så hur hamnade ett rymdbolag i datacenterbranschen? Svaret är nästan paradoxalt. SpaceX byggde det gigantiska datacentret Colossus 1 i Memphis ursprungligen för att träna sin egen språkmodell Grok. Men driften visade sig vara mer problematisk än väntat – fördröjningar i nätverket försvårade träning av egna modeller, och en mix av äldre och nyare processorer skapade flaskhalsar som bromsade hela processen. Lösningen blev elegant i sin enkelhet: hyr ut kapaciteten till andra istället. Ett misstag förvandlades till en affärsmodell.

Grokipedia – ett projekt som tystnat

Samtidigt med SpaceX-omvandlingen rullar en annan Musk-historia ut i det tysta. Den juridiska publikationen Lawfare har granskat Grokipedia – den AI-drivna encyklopedi som Musk lanserade i höstas med löftet om att den skulle bli en "enorm förbättring" jämfört med Wikipedia. Resultaten är nedslående: ingen enda artikel har uppdaterats sedan den 24 april i år. Av 34 519 sidor med inkomna ändringsförslag – totalt 225 496 rekommenderade rättelser – finns inte ett enda godkänt eller avvisat förslag från de senaste tre månaderna.

Sajtens egen statussida levererar ett nästan komiskt ärligt besked: "Inga direkta redigeringar tillgängliga just nu." Musk nämnde senast Grokipedia i ett inlägg på X i februari. xAI har inte svarat på mediernas frågor. Projektet, som vid lanseringen i oktober 2025 innehöll 885 000 artiklar och sedan byggts ut till över sex miljoner, verkar i praktiken stå stilla.

Två berättelser, ett mönster

De två nyheterna hör ihop på ett djupare plan. SpaceX hade en vision – bygga eget träningskluster för Grok – men mötte verkligheten och pivoterade snabbt till en mer lönsam väg. Det är affärsmässigt klokt, kanske till och med beundransvärt. Grokipedia verkar ha genomgått ett liknande skifte, fast utan den genomtänkta vändningen: ambitionen var enorm, resultatet uteblev, och projektet verkar helt enkelt ha tappits bort i det ständigt virvlande flödet av Musk-initiativ.

Det är ett välkänt mönster i techbranschen. Stora utfästelser, imponerande lanseringar, och sedan – tystnad. Twitter-alternativet som aldrig riktigt blev något. Löften om självkörande bilar som ständigt skjuts fram. Nu en AI-encyklopedi som lovar sex miljoner artiklar men inte har redigerats på månader.

Och ändå vore det fel att bara avfärda det hela som misslyckanden. SpaceX datacentersatsning är ett reellt skifte som omsätter miljarder och visar att bolaget har förmågan att anpassa sig blixtsnabbt. Det är i grunden sunt affärsbeteende – att följa pengarna och möjligheterna dit de faktiskt finns, inte dit de ursprungligen var planerade.

Frågan som kvarstår är vad det innebär för trovärdigheten kring nästa stora Musk-löfte. När ett projekt som Grokipedia tystnar utan förklaring, vad säger det om hur seriöst nästa utfästelse bör tas? Det är en fråga investerare, partners och användare bör hålla i minnet – inte för att sluta tro på transformativa idéer, utan för att skilja på vision och genomförande.