Latinamerika fördubblar elbilsandelen på ett år – medan USA pumpar ut miljarder för att avveckla havsbaserad vindkraft
Latinamerika chockar världen med fördubblad elbilsandel på bara ett år.
En rörelse i två hastigheter
Den globala energiomställningen 2026 är inte en enda berättelse – den är minst två. I ena änden ser vi en marknad som växer snabbare än prognoserna, med nya spelare, nya tekniker och nya geografier. I den andra ser vi en politisk rörelse som aktivt försöker bromsa, köpa ut och juridiskt urholka det som byggs upp.
Låt oss börja med det som faktiskt fungerar.
Latinamerika bryter barriären – snabbare än väntat
Andre kvartalet 2026 passerade elbilarnas marknadsandel i Latinamerika 10,7 procent, rapporterar CleanTechnica. Det är en fördubbling på ett år och ett resultat som ingen analytiker räknade med så tidigt. Ännu intressantare är att renodlade batterielektriska bilar växer snabbare än laddhybrider – 162 procent mot 109 procent på årsbasis. Det är ett tecken på att marknaden mognar på riktigt, inte bara skummar av tidiga entusiaster.
Brasilien leder, Colombia klättrar och drivkrafterna är enkla: fler prisvärda modeller och höga bränslepriser. Det är exakt den kombination som historiskt sett visat sig vara effektivast för att driva massmarknadsskiften.
Kina bygger ut hela spektrumet
På produktsidan fortsätter kinesiska tillverkare att imponera med sin bredd. Xiaomis nya Sky Nomad-SUV samlade in över 100 000 förhandsbeställningar nästan omedelbart efter lansering, enligt CleanTechnica. Enbart i Peking-Tianjinregionen översteg förhandsbeställningarna 30 000 enheter. Det är ett företag som för bara några år sedan inte tillverkade en enda bil – och som nu siktar på 550 000 leveranser under innevarande år.
BYD visar samtidigt att narrativet om kinesiska bilar som enbart budgetalternativ är förlegat. Sortimentet sträcker sig från en japansk stadsbil för 144 000 kronor till lyxsuven Yangwang U8L Dingcang Edition med en prislapp på 2,3 miljoner kronor och femminutersladdning från tio till sjuttio procent. Och basketlegendaren Yao Ming fick nyligen sin NIO ES9 levererad – ett fordon med startpris på 770 000 kronor – efter två månaders väntan i kö. Inhemska kinesiska premiummärken håller nu på att ta över statusmarknaden, vilket inte är en liten sak.
Kalifornien skapar ett statligt motdrag
När Trump-administrationen avskaffade de federala skattelättnaderna för elbilar tvingades Kalifornien agera på egen hand. Resultatet är MyFirstEV – ett program med en budget på 135,5 miljoner dollar som ger förstagångsköpare upp till 3 500 dollar i prisreduktion på nya elbilar. Fjorton tillverkare deltar, däribland Chevrolet, Ford, Hyundai, Kia och Lucid. Pristak på 50 000 dollar för nya fordon håller fokus på tillgänglighet snarare än lyxsegmentet.
Det är ett smart och pragmatiskt svar – men det visar också hur sårbar energiomställningen är när den är beroende av politisk stabilitet på federal nivå.
Trump betalar miljarder för att stoppa det som domstolarna tillåter
Där Latinamerika och Kina accelererar väljer USA:s federala administration en annan väg. Energibolaget RWE har ingått ett avtal med den amerikanska regeringen värt 1,22 miljarder dollar – mot att bolaget lägger ned tre planerade havsbaserade vindkraftsprojekt och i stället satsar på flytande naturgas, rapporterar CleanTechnica. Det är femte gången som Trump-administrationen köper ut ett energibolag på det här sättet.
Bakgrunden är avslöjande: domstolarna har underkänt samtliga fem stopporder mot havsbaserad vindkraft. Administrationen har alltså inte lyckats stoppa utbyggnaden via lagliga kanaler – och köper sig därför ur med skattebetalarnas pengar i stället. En federal domstol i Portland tvingade dessutom fram ett omedelbart återupptagande av granskningen av landbaserade vindkraftsprojekt och beordrade månatlig rapportering om framstegen.
Det är en egendomlig situation: en administration som förlorar juridiska strider och sedan använder offentliga medel för att kringgå de domar man förlorat.
EU räknar hem besparingarna
Mitt i det amerikanska bakslaget ger Europa en tydlig kontrast. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har vind- och solkraft vuxit till 30 procent av EU:s elförsörjning – upp från 19 procent 2021. Det har lett till undvikna fossilbränsleinköp värda 72 miljarder euro, enligt tankesmedjan Ember. Merparten härrör från minskad gasimport i Tyskland, Spanien och Italien.
Energisäkerhet och klimatomställning visade sig vara samma sak.
Vår analys
Det som är slående med veckans nyhetsflöde är hur tydligt det visar att energiomställningen inte längre är beroende av ett enskilt land eller en enda politisk vilja. Kina bygger ut hela värdekedjan – från natriumjonbatterier i gruvtruckar till lyxbilar med 2,3-miljonersprislapp. Latinamerika accelererar på marknadsdrivna grunder. EU räknar hem miljardsparanden. Filippinerna elektrifierar skoterflottan med smarta batteribytesstationer.
Den amerikanska federala administrationen försöker bromsa – men möter motstånd från egna domstolar, egna delstater och en global marknad som inte inväntar politiska beslut i Washington. Att Trump-administrationen nu fem gånger köpt ut energibolag med skattebetalarnas pengar för att kringgå domstolsbeslut är inte ett tecken på styrka – det är ett tecken på att den juridiska och marknadsmässiga logiken pekar åt ett annat håll.
Omställningen är inte linjär och den är inte rättvis. Men riktningen är svår att ta miste på.