Solkraften slår rekord – men kol och fossil kapitalström håller världen i två hastigheter
Solkraften slår rekord – men fossila bränslen bromsar den gröna omställningen.
En värld i två hastigheter
Det är lätt att bli yr av siffrorna. Enligt analysföretaget BloombergNEF har världens installerade solkraftskapacitet nu passerat tre terawatt – och den senaste terawattökningen tog under två år, rapporterar CleanTechnica. År 2012 existerade bara 100 gigawatt sol globalt. I dag är 74 länder uppe i minst ett gigawatt var. Utbyggnaden är inte längre en västerländsk angelägenhet; Pakistan, Nigeria och Filippinerna hör till marknaderna som nu växer snabbast.
Samtidigt är East Anglia THREE utanför Suffolks kust ett levande bevis på att havsvindkraften tagit ett teknologiskt kliv. Alla 95 grundpelare – monopålar som väger upp till 1 800 ton och är upp till 84 meter höga – är nu installerade i ett projekt som kostar fyra miljarder pund och ska leverera 1,4 gigawatt ren el till brittiska hushåll. Bakom projektet står ScottishPower Renewables och Abu Dhabis statliga energibolag Masdar i ett gemensamt ägarskap som i sig är en geopolitisk signal: den gröna kapitalströmmen är global.
I USA är bilden lika imponerande. Enligt Wood Mackenzie och branschorganisationen American Clean Power Association väntar projekt motsvarande 750 gigawatt energilagring på nätanslutning. Den kombinerade utbyggnaden av sol och lagring slår alla andra energikällor i tillväxttakt, och fram till 2031 väntas USA:s lagringskapacitet nästan fyrdubblas till 200 gigawatt. Sydkoreanska DeltaX bygger fabrik i Georgia, brittiska Translucent Solar startar tillverkning i South Carolina och Dimension Energy har säkrat drygt 9 miljarder kronor för att snabba på utbyggnaden av distribuerade solcellsanläggningar i fem delstater. Kapitalet rör sig, oavsett vad Washington tycker.
Europa byter riktning – strukturellt, inte konjunkturellt
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 tvingades Europa improvisera. Resultatet är nu statistik: förnybar elproduktion uppgår till mellan 80 och 110 terawattimmar per månad, och Europas installerade kapacitet för vind och sol har vuxit från under 20 gigawatt för ett kvarts sekel sedan till nära 750 gigawatt i dag. Det är nästan dubbelt så mycket som den gaseldade kapaciteten på 400 gigawatt. Frågan om hur mycket gas Europa egentligen behöver håller på att omformuleras i grunden.
Motkrafterna är reella – och de underskattas
Men bilden har en baksida som inte går att blunda för.
Kina – som ensamt står för en oproportionerligt stor del av världens utsläpp – har publicerat en femårsplan för kolindustrin som täcker 2026–2030, utan något tydligt utfasningsdatum. Analytiker konstaterar att kol allt mer betraktas som en "billig och säker" källa i skuggan av geopolitisk oro, snarare än något på väg ut. Visst talar planen om "grön omställning" – men utan konkreta mål riskerar skrivningarna att bli dekorativa.
I Europa redovisar oljejättarna rekordvinster mitt under en sommar av förödande skogsbränder. Enligt Transport & Environment har åtta bolag – Shell, BP, TotalEnergies och fem till – gjort 7,5 miljarder euro i överskottsvinster inom EU under årets första halvår. Sex av dem mer än fördubblade sina EU-vinster under andra kvartalet jämfört med ett år tidigare. Totalt globalt rör det sig om 17,9 miljarder euro i krigsrelaterade extrainkomster kopplade till oron i Mellanöstern. Organisationen kräver en permanent extraskatt på övervinsterna – en debatt som lär bli het i höst.
I USA väljer den federala regeringen att avveckla det så kallade Roadless Rule – ett regelverk från 2001 som skyddat orörda nationalskogars kärna från vägbyggen och industriell råvaruutvinning. Sierra Club är rasande och tillbakavisar motiveringen att det minskar brandrisken: forskning pekar tvärtom på att nya vägar leder till fler antändningar. De skogar som nu riskerar att öppnas upp fungerar som kolsänkor och vattentäkter för miljontals amerikaner.
Och för den som lockas av för enkla tekniklösningar: en genomgång av teknikanalytikern bakom en uppmärksammad serie varningsartiklar visar att investerare som ignorerade hans analyser förlorade uppskattningsvis 100 miljarder dollar – varav 59 miljarder i den nu kraschade vätgasbranschen. Rekord och hype är inte samma sak.
Spänningen är produktiv – om vi håller blicken rätt
Det som gör det här ögonblicket så komplext är att framstegen och bakslaget sker samtidigt, i realtid. Agrivoltaik – solpaneler kombinerade med aktivt jordbruk – godkänns nu i New Jersey med 16 pilotprojekt som visar att livsmedelsproduktion och energiomställning inte behöver stå mot varandra. Kinas solcellsindustri bromsar in efter rekordåren, men lagringskapaciteten växer med 61 procent på ett år. Världen rör sig framåt – men ojämnt, och inte snabbt nog.
Vår analys
Det som slår mig mest i det här nyhetsläget är inte rekordsiffrorna i sig – det är spänningen mellan system som accelererar och system som bromsar. Tre terawatt sol är ett fantastiskt genombrott, men det är inte tillräckligt om Kinas kolplaner saknar slutdatum och om oljejättarnas krigsvinster återinvesteras i fossil utvinning snarare än omställning.
Den strategiskt viktiga frågan för affärsledare och investerare är: var sitter den strukturella förändringen? Europas gasefterfrågan minskar inte av vädertur – det är ett systemskifte. USA:s lagringsköer på 750 gigawatt är ett marknadssignal, inte en politisk proklamation. Kapital rör sig mot förnybart oavsett politiska vindar i Washington.
Samtidigt påminner vätgaskraschen oss om att entusiasm inte ersätter systemanalys. Den som vill vinna på energiomställningen behöver skilja på riktiga skalfördelar och välfinansierad förhoppning. Möjligheterna är genuina – men de kräver skarpsynt urskillning.