Jensen Huang förklarar AGI uppnått – och meningslöst på samma gång. Vem styr egentligen berättelsen?

När milstolpen är meningslös – vem styr berättelsen?

Tänk dig att en VD under en resultatpresentation lugnt meddelar att bolaget precis erövrat månen. Sedan tillägger han, utan att höja rösten: "Men månen som begrepp är i grunden meningslös." Det är ungefär vad Jensen Huang presterade den här veckan.

Under Nvidias kvartalsgenomgång svarade Nvidia-chefen på en fråga om OpenAI:s strävan efter artificiell allmän intelligens – AGI – med att konstatera att Nvidia, för många uppgifters del, redan uppnått det. Sedan drog han undan mattan under sitt eget påstående och kallade begreppet AGI för "meningslöst", rapporterar The Verge. Det är inte heller första gången. I mars, i ett podcastsamtal, hävdade Huang exakt samma sak.

Han har egentligen rätt – och det är just det som är problemet.

Begreppet som alla använder och ingen definierar

AGI saknar en allmänt accepterad definition. Det råder ingen branschgemensam samsyn om vad det innebär att "uppnå" artificiell allmän intelligens, och ännu mindre om hur vi objektivt ska kunna mäta att vi kommit dit. Att göra anspråk på milstolpen blir därmed lika godtyckligt som begreppet självt.

OpenAI definierar i sin bolagsstadga AGI som "autonoma system som överträffar människor i de flesta ekonomiskt värdefulla uppgifter" – en formulering som bolagets egen VD Sam Altman medgett knappast är mätbar i praktiken. Och som om det inte vore nog använder OpenAI en separat, finansiellt motiverad definition gentemot sin viktigaste investerare Microsoft. Samma ord, olika innebörd, beroende på vem som lyssnar.

Huang skär igenom dimman på sitt eget sätt. Det som verkligen spelar roll, menar han, är att AI utför produktivt och nyttigt arbete och genererar intäkter. Mer datorkraft ger mer vinst. Det är ett affärsmannaperspektiv, inte ett vetenskapligt – och det är åtminstone ärligt.

Makten rör sig i kulisserna

Samtidigt som ordkrigen om AGI pågår i det offentliga rummet sker det som faktiskt formar branschens framtid ofta utan pressreleaser. The Verge rapporterar om en genomgripande maktförskjutning på OpenAI: medgrundaren Greg Brockman, som bär titeln president, har gradvis tagit över det operativa ansvaret för bolagets samtliga fyra verksamhetsgrenar – konsumentprodukter, företagslösningar, infrastruktur samt kodningsverktyget Codex och chattjänsten ChatGPT.

Sam Altman, ansiktet utåt och den som syns i rampljuset, ägnar sig allt mer åt strategiska frågor – inte minst den storstilade börsnoteringen som beskrivs som historisk. Det dagliga beslutsfattandet ligger nu hos Brockman. Förändringen sker i ett känsligt skede: OpenAI tappar mark mot konkurrenten Anthropic på företagsmarknaden, och lönsamhetskraven ökar i närtid.

Det är en intressant kontrast. Utåt handlar samtalet om AGI, om historiska milstolpar och mänsklighetens öde. Inåt handlar det om vem som fattar besluten på måndagsmötet och hur man tar marknadsandelar från Anthropic.

Kommunikation som strategi – och som risk

Det finns en röd tråd här som förtjänar att lyftas fram. AI-branschens ledande aktörer är exceptionellt skickliga på att kommunicera kring saker snarare än om saker. Begrepp som AGI fungerar som signalraketer – de fångar uppmärksamhet, stärker varumärket och driver aktiekurser – utan att förplikta till något mätbart.

Det är ett dubbeleggat svärd. Entusiastisk kommunikation kring AI:s möjligheter är inte fel i sig – transformationen är verklig och möjligheterna är genuina. Men när branschens egna ledare erkänner att deras nyckelbegrepp saknar definition, samtidigt som den operativa makten omfördelas utan offentlig insyn, uppstår ett trovärdighetsunderskott som branschen förr eller senare måste hantera.

För oss som följer och verkar inom AI-omställningen är lärdomarna tydliga: fokusera på mätbar påverkan, inte på terminologiska milstolpar. Det är precis vad Huang egentligen säger – även om han väljer ett ganska spektakulärt sätt att säga det.