Marknaden struntar i politiken — energiomställningen slår rekord i Trumps Amerika
Trumps Amerika sätter världsrekord i energilagring — marknaden bryr sig inte om politiken.
Rekorden duggar tätt — men politiken halkar efter
Det är svårt att hålla reda på alla rekord som sätts just nu. Enligt en ny rapport från branschorganisationen SEIA och analysföretaget Benchmark Mineral Intelligence installerade USA hela 20,2 gigawattimmar ny energilagringskapacitet under andra kvartalet 2026 — det starkaste enskilda kvartalet i landets historia. Sedan Trumpadministrationen tillträdde i januari 2025 har den storskaliga lagringskapaciteten nära nog fördubblats, från 88 till 165 gigawattimmar. Arizona ensamt stod för 6,2 gigawattimmar under kvartalet — också det ett rekord för en enskild delstat.
Det anmärkningsvärda är var tillväxten sker: mer än 74 procent av kapaciteten byggdes i delstater som röstade på Trump 2024. Energiomställningen är inte längre en angelägenhet för kusterna — det är en affärsmässig självklarhet för elnätsoperatörer och energibolag över hela landet, oavsett politisk färg.
Samtidigt rapporterar CleanTechnica om en historisk vändpunkt i Kina: landets koldioxidutsläpp sjönk med en procent under andra kvartalet 2026. För första gången är det inte minskad kolanvändning som driver minskningen, utan ett kraftigt fall i oljeförbrukning — delvis framtvingat av störningar kring Hormuzsundet, men också drivet av en explosionsartad spridning av elbilar. Kinesiska elbilar trängde undan mer olja under första halvåret 2026 än vad hela Storbritannien förbrukar under sex månader.
Politiken — och dess motsägelser
Mot denna bakgrund framstår den politiska verkligheten som påfallande spretig. Enligt CleanTechnica planerar president Trump att ta emot ledarna för de stora amerikanska oljebolagen i Vita huset — bolag som tillsammans redovisade 85,2 miljarder dollar i kvartalsvinster, delvis drivna av krig snarare än innovation. Bensinpriset i USA ligger över fyra dollar per gallon. Trump har själv på sociala medier anklagat oljebolagen för att hålla priserna konstlat höga — och ändå väljer han dem som samtalspartner.
I Europa är trycket ett annat. Mer än 100 organisationer uppmanar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att beställa en oberoende plan för att avveckla kontinentens fossilberoende, rapporterar CleanTechnica. Bakgrunden är en andra energikris på fyra år som kostat europeiska hushåll och företag över 50 miljarder euro — och en heatwave i juni som enligt uppskattningar krävde minst 14 000 liv.
I USA pågår dessutom en juridisk och regulatorisk dragkamp. En bred koalition av 95 organisationer kräver att kongressen avvisar förslag som skulle urholka decennier gamla luftkvalitetslagar, medan nästan 200 miljö- och samhällsorganisationer kräver att miljömyndigheten EPA behåller kravet på allmänhetens deltagande i tillståndsprocesser för nya utsläppskällor.
Kapitalet vet vart det ska
Oavsett vad som sägs i Washington eller Bryssel är investeringssignalerna tydliga. Indiska ACME Solar har säkrat 164 miljoner dollar i långsiktig finansiering för en 300 megawatt solkraftsanläggning med 1,35 gigawattimmar batterilagring i Rajasthan — ett projekt som kombinerar produktion med leveranssäkerhet på ett sätt som energimarknader globalt efterfrågar alltmer. I Australien har Tasmaniens nätoperatör TasNetworks inlett byggnationen av ett elnätsprojekt värt 5,5 miljarder kronor, som ska förbereda infrastrukturen för integrering av förnybar energi i det nationella nätet.
Europeiska batterilagringsföretag, som tyska BayWa r.e., beskriver för Energy Monitor hur marknaden förändras i grunden: energisystemet rör sig från att vara produktionsorienterat till att bli flexibilitetsorienterat. Batterier är inte längre ett komplement — de är ryggraden.
En detalj som säger mycket om riktningen: det amerikanska energidepartementets West Gate-program har antagit sju teknikföretag med uppdrag att göra USA självförsörjande på kritiska material, bland annat magnesium för batterier. Marknadslogiken och försvarspolitiken pekar åt samma håll — även om retoriken ibland gör det.
Sprickor i fasaden
Det finns förstås viktiga varningar att notera. Kinas kolkraft ökade under kvartalet, delvis för att sol- och vindkraft bortkopplades när elnätet inte kunde hantera produktionen. Batterilagring löser inte allt på en gång. Och som en ny vetenskaplig studie i Communications Earth & Environment påminner om: ambitiösa klimatmål är otillräckliga om de inte kombineras med kraftiga minskningar av metanutsläpp — en gas som ofta förbises i nationella strategier.
Energipolitiken är full av sådana glapp mellan avsikt och handling.
Vår analys
Det som är slående i det samlade nyhetsflödet är att marknaden rör sig snabbare än politiken — och i vissa fall snabbare än politiken vill. Trumpadministrationens retoriska stöd för fossil energi har inte bromsat energilagringstillväxten i USA, eftersom drivkrafterna är ekonomiska och infrastrukturella snarare än ideologiska. Det är elnätsoperatörer som behöver driftsäkerhet, inte klimataktivister, som driver rekordinstallationerna.
Samtidigt är det tydligt att politiska beslut fortfarande kan skapa verklig skada — i form av urholkade luftkvalitetslagar, minskad insyn i tillståndsprocesser och reglering som missgynnar låginkomsthushåll. Omställningen accelererar, men fördelarna fördelas ojämnt.
På längre sikt pekar kurserna mot en värld där förnybar energi och lagring är det ekonomiskt självklara valet — men vägen dit avgörs av detaljer i regelverk, tillståndsprocesser och vem som bär kostnaderna under övergången. Det är där politiken fortfarande spelar en avgörande roll.