Jane Fonda angriper teknikmiljardärernas jakt på odödlighet: 'De vill leva för evigt medan de dödar resten av oss'
Jane Fonda angriper teknikmiljardärerna: de jagar odödlighet medan resten av oss får lida.
En Hollywood-ikon tar plats i tech-debatten
Det händer sällan att ett prisutdelningstal i Venedig får teknikvärlden att rycka till. Men när Jane Fonda klev upp på scen vid Diane von Furstenbergs DVF Awards-gala och riktade spjuten direkt mot det hon kallar "teknikbröder, oligarker och miljardärer" — då var det mer än en kändiskommentar. Det var ett symptom.
Enligt The Hollywood Reporter sade Fonda inför en publik av kända profiler från mode, media och politik:
*"De vill leva för evigt medan de dödar resten av oss."
Ord som sitter. Och ord som sammanfattar en oro som länge legat och grott under ytan i den allmänna debatten om vart tekniken är på väg.
Odödlighet som affärsmodell
Fondas kritik landar inte i ett vakuum. Så kallad life-extension-forskning — alltså projekt som syftar till att förlänga människans livslängd dramatiskt, eller till och med eliminera åldrande som biologiskt fenomen — har länge varit ett hjärthållande intresse för flera av Silicon Valleys tyngsta namn. Bolag som Calico (finansierat av Alphabet), Altos Labs och Unity Biotechnology har under det senaste decenniet fått mångmiljardbelopp i finansiering med just detta syfte.
Det är alltså inte en konspirationsteori Fonda beskriver — det är dokumenterad verklighet. Frågan är snarare vad vi tycker om den.
Jag är, som ni vet, genuint positiv till vad tekniken kan åstadkomma. Medicinsk forskning som bromsar åldersrelaterade sjukdomar kan rädda miljontals liv. AI-driven läkemedelsutveckling är ett av de mest lovande områdena vi har. Men Fondas poäng handlar inte om forskningen i sig — den handlar om vem forskningen tjänar och vilka värderingar som styr den.
Makt, kön och kontroll
Fonda gick längre än att kritisera odödlighetsprojekten. Hon pekade på vad hon ser som ett mönster: att män med extrem ekonomisk makt, eftersom de inte kan föda barn, "skapar robotar som ersättning" — och att deras vision för övriga samhällsmedborgare är betydligt mer inskränkt. Hon talade om drömmar om att göra kvinnor till hemmafruar med många barn och beröva dem rösträtten.
Det är starka ord, och de kräver bevis för att hålla. Men retoriken speglar en verklig oro som har vuxit sig starkare sedan flera framträdande tech-grundare öppet anslutit sig till politiska rörelser med uttalat patriarkala drag och uttryckt skepsis mot demokratiska institutioner.
Galan ägnades delvis åt att hedra den nyligen bortgångna feministikonen Gloria Steinem, och i det sammanhanget fick Fondas ord ytterligare laddning. Steinem ägnade sitt liv åt att utmana maktstrukturer. Fonda menar att dessa strukturer nu har fått nya, teknologiskt förstärkta former.
Stämningsläget 2026
Det intressanta med Fondas utfall är inte att en skådespelerska kritiserar rika män — det är att kritiken nu formuleras i termer av teknologisk maktkoncentration snarare än enbart ekonomisk sådan. AI, robotik och life-extension är inte längre abstrakta framtidsscenarier. De är affärsplaner med miljardinvesteringar bakom sig.
Och när en 87-årig Hollywood-veteran tar upp det i ett pristal i Venedig — inte i en akademisk rapport, inte på en tech-konferens — är det ett tydligt tecken på att frågorna har nått den breda allmänheten.
Det är, om man så vill, folklig återkoppling till en industri som länge har kommunicerat på sina egna villkor.
Som systemutvecklare och teknikoptimist noterar jag detta med en blandning av ödmjukhet och igenkänning. Vi i branschen är duktiga på att förklara hur saker byggs. Vi är sämre på att delta i samtalet om varför och för vem. Fonda påminner oss om att det samtalet pågår — med eller utan oss.
Vår analys
Fondas tal är inte i första hand ett politiskt utspel — det är ett barometerutslag. När kritik mot tech-elitens livsförlängningsprojekt och AI-ambitioner börjar formuleras i folkliga, känslomässigt laddade termer på en modegala i Venedig har debatten lämnat expertsfären.
Det vi ser är en ökande klyfta mellan teknikbranschens självbild — att man löser mänsklighetens problem — och en växande folklig uppfattning att lösningarna designas för en liten, privilegierad grupp.
För oss som arbetar med och tror på tekniken är detta en viktig signal. Förtroendet för AI och avancerad teknik är inte självklart; det måste förtjänas genom transparens, bred nytta och demokratisk förankring. Fondas ord bör inte avfärdas som okunnig teknikskräck — de bör läsas som en tydlig uppmaning: bygg för alla, eller förvänta er motstånd från alla.