Varslar ni med AI som förevändning? Tre av tio tjänster måste återbesättas – till högre kostnad

Rusen efter besparing kan bli en strategisk fälla

Det är lätt att förstå lockelsen. AI levererar imponerande resultat i demos, styrelserummet kräver kostnadseffektivitet och investerare applåderar snabba beslut. Resultatet? En våg av uppsägningar motiverade med att "AI tar över". Men nu börjar verkligheten kalla på notan.

Enligt en ny rapport från analysföretaget Gartner — refererad av Computer Sweden — kommer 30 procent av de tjänster som försvunnit till följd av AI-relaterade varsel att behöva återbesättas senast 2029. Inte för att AI misslyckas totalt, utan för att organisationerna missförstod vad AI faktiskt kan göra — och vad det inte kan ersätta.

– När chefer ser tillbaka på den tidiga AI-eran kommer de att inse att deras största misstag var att tro att automatisering av arbetet var målet, när möjligheten egentligen låg i att förstärka arbetskraften, säger Tori Paulman, vice vd och analytiker på Gartner.

Det är ett citat värt att sätta upp på väggen i varje ledningsgrupp i Sverige just nu.

AI-tvätt: ett fenomen vi måste tala högt om

Gartner lyfter fram något som de kallar "AI-tvätt" — ett fenomen jag känner igen från samtal med chefer i svenska bolag. Det handlar om nedskärningar som genomförs av rent ekonomiska skäl, men där AI används som förklaring eftersom det låter mer framtidsorienterat och strategiskt. Att skära personal "på grund av AI" upplevs som modernitet. Att skära personal för att kvartalsrapporten ser dålig ut upplevs som svaghet.

Men konsekvensen är densamma: kompetens försvinner ur organisationen, och när verkligheten inte lever upp till de automatiseringsdrömmar som såldes in internt, saknas plötsligt de personer som faktiskt förstod verksamheten.

Mer än hälften av Gartners företagskunder uppger enligt rapporten att de fått ett procentmål uppifrån — en viss procent kostnadsbesparing — med uppdraget att uppnå det med hjälp av AI. Det är ett recept för felaktigt fattade beslut. Man börjar i slutsiffran och arbetar sig bakåt, snarare än att fråga sig: Vad kan AI faktiskt göra bättre än oss, och vad behöver vi fortfarande människor för?

Konkurrensen avgörs av hur du återinvesterar

Här är den verkligt strategiska poängen, och den är skarp: Gartner bedömer att 75 procent av de organisationer som enbart plockar ut AI-vinster som direkta besparingar kommer att bli omsprungna av konkurrenter som i stället återinvesterar dessa vinster i förnyelse och kompetensutveckling — redan före 2027.

Detta är inte ett argument mot AI. Det är ett argument för att använda AI på rätt sätt. De bolag som vinner på AI-omställningen är inte de som skär hårdast, utan de som tänker längst. De frigör tid och kapital med hjälp av AI och lägger sedan dessa resurser på innovation, kundupplevelse och mänsklig förmåga som tekniken ännu inte kan replikera.

Jag har sett det i praktiken. Bolag som använder AI för att avlasta medarbetare från repetitivt arbete — och sedan låter samma medarbetare ta sig an mer komplexa och värdeskapande uppgifter — bygger en dubbel fördel: de blir både effektivare och mer attraktiva som arbetsgivare.

Vad bör svenska chefer och fackförbund göra nu?

För det första: kräv ärlighet i motiveringarna. Om ett varsel genomförs, var tydlig med om det verkligen är AI som driver beslutet eller om det handlar om andra faktorer. AI-tvätt skadar förtroendet — internt och externt.

För det andra: investera i omskolning innan ni varslar. I många fall är det billigare att vidareutbilda en befintlig medarbetare i att samarbeta med AI-verktyg än att säga upp personen och sedan återanställa (dyrare!) kompetens om 18 månader.

För det tredje: mät rätt saker. Produktivitetsvinster från AI bör inte bara räknas som minskade lönekostnader. De bör också mätas i snabbare innovation, bättre kundnöjdhet och förmåga att attrahera talang.

Gartners rapport är en nykter påminnelse om att hype-cykeln alltid korrigeras — och att de som agerar klokt under hype-fasen är de som skördar frukterna när marknaden mognar.