Domstol efter domstol stoppar Trumps kolräddning – hundratals miljoner dollar i skattekostnader
Federala domstolar sätter stopp för Trumps miljardkostande försök att rädda döende kolkraftverk.
När lagen blir det skarpaste klimatverktyget
Det har länge sagts att klimatpolitik avgörs i valurnorna. Men hösten 2026 ser ut att omskriva den regeln. Rättegång efter rättegång rullar in med domar som effektivt sätter stopp för Trumpadministrationens ambition att rädda amerikansk kolkraft med nödorder och skattemedel – och resultaten börjar stapla sig på hög.
Den kanske tydligaste segern kom när en federal appellationsdomstol i Washington ogiltigförklarade den nödorder som energidepartementet utfärdade i maj 2025 för att hindra nedläggningen av kolkraftverket J.H. Campbell i Michigan. Ordern motiverades med ett akut energiläge – men domstolen köpte inte argumentet. Sierra Club och Earthjustice, som drivit målet tillsammans med delstaten Michigan, lyckades visa att något verkligt nödläge aldrig förelåg, och att ordern därmed stred mot Federal Power Acts paragraf 202(c), rapporterar CleanTechnica.
Priset för att hålla kraftverket igång sedan dess: uppskattningsvis 600 000 dollar om dagen. Liknande order runt om i landet har sammantaget kostat skattebetalarna över 546 miljoner dollar. Utöver de ekonomiska kostnaderna beräknas anläggningen orsaka 66 förtida dödsfall per år till följd av utsläpp av sot och marknära ozon.
TVA i juridisk storm
Tennessee Valley Authority, TVA, befinner sig i en ännu besvärligare sits. Dels har en federal distriktsdomstol för östra Tennessee river upp myndighetens beslut att bygga ett naturgaskraftverk i Kingston – samma plats där ett av USA:s värsta kolaskedumpar inträffade 2008. Domstolen fann att TVA bröt mot den federala miljölagen genom att underlåta att utreda billigare och renare alternativ, och genom att binda upp miljarder dollar av abonnenternas pengar i fossilbränsleinfrastruktur redan innan något formellt beslut fattats, enligt CleanTechnica.
Dels stäms TVA nu även för att ha brutit ett avtal om nedläggning av sitt kolkraftverk i Cumberland, Tennessee. Istället för att stänga anläggningen vid utgången av 2028 – vilket var ett villkor för att bygget av ett intilliggande gasverk skulle klassificeras som en mindre ändring – valde myndigheten att pumpa in hundratals miljoner dollar på en renovering. Tillsammans beräknas de två anläggningarna kunna generera upp till 8 000 ton svaveldioxid och 4 700 ton kvävoxider per år, med allvarliga folkhälsokonsekvenser som följd.
Att TVA dessutom begärt domstolstillstånd att fortsätta byggnationen trots fällande dom har av kritiker beskrivits som ett tecken på institutionell arrogans.
Juridik, planering och folkopinion – tre fronter
Kampen förs inte bara i domstol. I Minnesota stoppade delstatens allmännyttiga tillståndskommission elleverantören Minnesota Powers planer på ett nytt gasverk och ålade bolaget att fortsätta utreda renare alternativ. Kommissionen pekar bland annat på att ett gasverk planerat att tas i drift 2035 skulle kollidera med delstatens lagstadgade krav på helt koldioxidfri el år 2040, skriver CleanTechnica.
I Indiana, däremot, pågår kampen fortfarande. Aktivister överlämnade nyligen drygt 1 300 namnunderskrifter till delstatsledningen med krav på att avvisa federala räddningspaket till kolkraften. Exemplet är talande: NIPSCO:s Schahfer-anläggning har knappt fungerat sedan orderna utfärdades – men kunderna tvingas ändå betala 38 miljoner dollar för tre månaders tvingad beredskap.
Förnybar energi tar plats
Mitt i det juridiska och politiska tumult finns tecken på att förnybar energi metodiskt erövrar mark. Stadsrådet i Lexington-Fayette, Kentucky, röstade nyligen igenom en planändring som tillåter storskalig solenergi på upp till en procent av länets mark – med krav på så kallad kombinerad markanvändning, det vill säga att solceller och jordbruksdrift sker sida vid sida. Kommunen beräknar att det motsvarar produktionen från drygt 30 000 takinstallationer på privatbostäder.
På tekniksidan testas nu en ny vågkraftsenhet utanför Oahu i Hawaii. Enheten, kallad SURF-WEC, omvandlar vågors rörelseenergi till elektricitet via ett hydrauliskt system och en svängande lucka förankrad strax utanför stranden. Det som gör projektet extra intressant är öppenhetsprincipen: all designdata och alla mätresultat görs fritt tillgängliga för hela branschen – ett medvetet försök att bryta den databrist som länge hämmat marin energis kommersialisering, berättar CleanTechnica.
Vår analys
Det som händer just nu är strukturellt viktigt, inte bara politiskt. Trumpadministrationens nödorder för kolkraft har i praktiken blivit ett juridiskt experiment som håller på att misslyckas i realtid. Domstolarna tillämpar befintlig lagstiftning – Federal Power Act, National Environmental Policy Act – och finner gång på gång att energiministeriets motiveringar inte håller måttet.
Detta skapar ett mönster med prejudikatsvärde. Varje fällande dom gör det svårare att motivera nästa nödorder. Och ju längre rättsprocesserna drar ut på sig, desto tydligare blir den ekonomiska kalkylen: det är dyrare att hålla gammal fossilkraft vid liv med tvång än att låta marknaden och tekniken göra sitt jobb.
Den verkliga poängen är inte att lagen stoppar kol – det är att lagen nu aktivt möjliggör omställningen. Kentucky visar att det går att driva igenom solenergi även i traditionellt fossiltunga delstater. Hawaii visar att ny teknik behöver öppen data för att mogna. Rättsalarna rensar vägen; tekniken och ekonomin är redan redo att fylla det tomrum som uppstår.