AI-boomen driver upp produktionen av evighetskemikalier – och öppnar nya säkerhetshål

När infrastrukturen har ett pris

Det är lätt att tänka på AI som något som lever i molnet – abstrakt, viktlöst, rent. Men bakom varje LLM-anrop finns fysisk infrastruktur: servrar, kylsystem, halvledare och datacentraler som kräver enorma mängder material och energi. Nu börjar räkningen dyka upp på oväntade ställen.

Enligt Breakit planerar världens ledande tillverkare av PFAS – per- och polyfluoralkylsubstanser, mer kända som evighetskemikalier – att väsentligt trappa upp sin produktion. Drivkraften är efterfrågan från AI-industrin, som behöver dessa ämnen i tillverkningen av avancerade halvledare och datacentraler. PFAS är med andra ord en central beståndsdel i den fysiska ryggraden som bär upp hela vår digitala AI-infrastruktur.

Problemet är välkänt men förvärras nu i ny skala: PFAS bryts inte ned i naturen. De har påträffats i grundvatten, i djurliv och i människors blod över hela världen. Att de nu produceras i ökande mängder för att tillgodose AI-sektorns behov är en av de mer obehagliga paradoxerna i teknikutvecklingens historia. Vi bygger verktyg som ska lösa klimat- och miljöproblem, med hjälp av material som skapar nya sådana.

Angreppen riktas mot kärnan i mjukvarukedjan

Miljöpåverkan är inte den enda oväntade sidoeffekten av AI-boomens infrastrukturbehov. I takt med att fler organisationer bygger ut sina system för att hantera AI-modeller, paket och komponenter, växer också attackytan för illvilliga aktörer.

Säkerhetsföretaget Wiz rapporterar att tre högallvarliga sårbarheter i JFrog Artifactory – ett populärt verktyg för att hantera just programvarukomponenter, binärfiler och AI-modeller – aktivt utnyttjas för att installera bakdörrar. De tre bristerna, CVE-2026-42016, CVE-2026-42018 och CVE-2026-82329, kan kedjas samman så att angripare utan behörighet kan eskalera sina rättigheter till administratörsnivå.

Sedan mitten av augusti har flera aktörer observerats genomföra just detta: de skapar bestående administratörskonton, installerar skadliga tillägg för att köra godtycklig kod, planterar skadlig programvara och lägger till egna SSH-nycklar. Artifactory används av tusentals organisationer världen över – att plattformen komprometteras innebär i värsta fall att skadlig kod kan spridas långt nedåt i leveranskedjan, till slutprodukter och tjänster som miljontals användare förlitar sig på.

Det är ett klassiskt fall av att attackerarna följer värdet. Och just nu är det ingenstans värdet är högre än i AI-infrastrukturen.

Revolut föll för förfalskad myndighet

Mitt i allt detta kommer nyheten om att Revolut, betaljätten med miljontals kunder världen över, lurades att lämna ut känsliga kunduppgifter – däribland passhandlingar – efter att bedragare lyckats utnyttja vad som verkade vara en legitim myndighets e-postdomän. Det rapporterar Finextra.

Angriparna använde en trovärdig avsändaradress för att kringgå de kontrollmekanismer som normalt ska skydda kunddata. Metoden kallas myndighetsimitation och är en form av skräddarsydd social manipulation – tekniskt enkel men psykologiskt effektiv. Att det rör sig om passuppgifter gör intrånget särskilt allvarligt, eftersom informationen kan användas för identitetsbedrägeri och ekonomisk brottslighet.

Revolut, som relativt nyligen erhöll banklicens i Storbritannien, befinner sig redan under lupp för tidigare brister i säkerhet och regelefterlevnad. Det här intrånget riskerar att ytterligare skaka om förtroendet för bolaget.

Tre historier – ett mönster

De tre nyheterna verkar vid första anblick orelaterade. Men de delar ett gemensamt tema: AI-boomens snabba tillväxt skapar systemiska konsekvenser som varken industrin, myndigheter eller säkerhetsexperter hann förbereda sig fullt ut för.

Infrastrukturen skalas upp i rasande takt – och med den följer ökad miljöbelastning, bredare attackytor och ökad press på organisationer att hantera flöden av begäranden, data och komponenter snabbare än vad deras säkerhetsrutiner klarar av.

Det är inte ett skäl att bromsa. Men det är ett skäl att bygga smartare.