Kan AI verkligen återuppväcka det utdöda — och bör vi ens försöka?
Utdöda djurarter kan återuppväckas – men bör vetenskapen ens försöka?
När tekniken möter evolutionen
Det finns ögonblick då man inser att världen faktiskt har förändrats. För mig är det ett sådant ögonblick när jag läser att ett bolag nu med seriösa resurser arbetar med att återuppväcka djurarter som för länge sedan försvann från jordens yta — inte i ett laboratorium på en skola, utan som en kommersiell affärsidé med miljardvärdering.
Enligt TechCrunch medverkar Ben Lamm, grundare och vd för Colossal Biosciences, på Disrupt 2026-konferensen i San Francisco den 13–15 oktober. Colossal är ett av de mest omdiskuterade bolagen i teknikvärlden just nu, och med all rätt: de kombinerar artificiell intelligens med syntetisk biologi för att utforska något som länge ansågs tillhöra fantasin — att återföra utdöda djurarter till livet.
AI som biologins nya verktyg
Vad gör AI i det här sammanhanget, egentligen? Det handlar inte om att en algoritm trollar fram en mammut ur tomma intet. Det handlar om något betydligt mer sofistikerat och, i min mening, mer fascinerande.
AI används för att analysera enorma mängder genetisk data, modellera komplexa biologiska system och identifiera mönster som skulle ta mänskliga forskare decennier att kartlägga manuellt. Det påskyndar vetenskapliga genombrott i en takt vi knappt kunnat föreställa oss. Colossal tar dessa beprövade tillämpningar och riktar dem mot frågor som fram till nyligen knappt ansågs möjliga att ens formulera.
Det är just det som är kärnan i AI-omställningen vi lever i: verktygen är inte längre begränsade till att optimera annonser eller sortera e-post. De används nu för att utmana biologins grundläggande gränser.
Mannen bakom projektet
Ben Lamm är ingen naiv drömmare. Han har tillbringat över tjugo år med att bygga bolag i skärningspunkten mellan AI och framväxande teknik. Bolag som Hypergiant och Chaotic Moon — det senare förvärvat av Accenture — vittnar om en entreprenör med skarp affärsförståelse och förmåga att röra sig i teknikens absoluta framkant.
Att han nu riktar samma drivkraft mot biologisk återupplivning är inte ett steg bort från affärsvärlden — det är ett steg djupare in i den. De möjligheter som öppnar sig om tekniken lyckas är svåra att överskatta: nya insikter om genetik, ekosystem, biologisk motståndskraft och medicin.
De svåra frågorna förtjänar svar
Jag är genuint entusiastisk över vad Colossal representerar — men det vore oärligt att inte lyfta de frågor som följer med projektet.
Om tekniken kan återskapa en utdöd art, innebär det att vi bör göra det? Riskerar fokus på så kallad återutrotning att stjäla uppmärksamhet och resurser från det mer omedelbara arbetet: att skydda de ekosystem och arter som fortfarande existerar men hotas? Det är legitima invändningar, och de förtjänar seriös diskussion — inte avfärdas för att de låter som bromsklotsar.
Min övertygelse är att dessa frågor inte är argument mot att utforska tekniken, utan argument för att göra det med öppna ögon, transparent styrning och bred vetenskaplig dialog.
En ny biologisk gräns
Vad Colossal Biosciences representerar är mer än ett enskilt bolag eller ett enskilt projekt. Det är ett tecken på att AI-omställningen nu når in i domäner vi tidigare reserverat för naturen själv. Det är en ny biologisk gräns — och som med alla gränser är det vi som väljer hur vi tar oss an den.
Jag ser fram emot att höra Ben Lamms presentation på Disrupt 2026. Inte för att alla svar finns där, men för att de rätta frågorna börjar ställas på allvar. Och det är alltid ett gott tecken.
Vår analys
Colossal Biosciences är ett tidigt men kraftfullt exempel på en trend som kommer att växa under de kommande åren: AI som möjliggörare inom biologiska vetenskaper med direkt påverkan på miljö och ekosystem. Det vi ser är inte bara teknisk nyfikenhet — det är en ny investeringskategori som tar form.
Om de första genombrotten kan visas upp trovärdigt — oavsett om det handlar om genetiska rekonstruktioner, lyckad kloning eller ekosystemåteruppbyggnad — kommer kapitalet att följa. Det skapar i sin tur ett prejudikat för hur AI och syntetisk biologi kan samverka i frågor som biologisk mångfald, läkemedelsutveckling och klimatanpassning.
Den avgörande frågan är inte längre om AI kan bidra till biologins framkant — det är redan bevisat. Frågan är vem som sätter ramarna för hur det görs, och vilka etiska och ekologiska riktlinjer som styr. Där har samhället, politiken och forskarvärlden ett gemensamt ansvar att hänga med teknikens tempo.