Svenska AI-bolag marknadsförs som europeiska – men är juridiskt amerikanska

Den svenska AI-drömmen med amerikanskt personnummer

Bilden är välbekant: en svensk grundare, ett banbrytande AI-verktyg, riskkapital som flödar in och rubriker om europeisk teknikstyrka. Men under ytan döljer sig en juridisk verklighet som allt fler experter börjar granska med kritiska ögon.

Enligt Breakit är både AI-plattformen Lovable och juridiktjänsten Legora – två av de mest omtalade svenska AI-bolagen just nu – registrerade i delstaten Delaware, USA. Det är långt ifrån unikt i branschen, men det väcker frågor som sällan ställs i de entusiastiska pressreleaser och fondmeddelanden som cirkulerar när nästa stora finansieringsrunda presenteras.

Mattias Schömer, skatteexpert på advokatfirman Vinge, slår larm i Dagens Industri:

– Jag ser en stor risk i detta.

Delaware är sedan länge känt för sitt företagsvänliga regelverk och gynnsamma skattevillkor. För amerikanska och internationella grundare som söker riskkapital har det länge framstått som ett naturligt val – nästan ett rutinbeslut. Men för europeiska investerare, myndigheter och i förlängningen skattebetalare skapar konstruktionen komplikationer. Frågor om insyn, beskattning och vilket lands lagar som i slutändan styr bolaget blir allt svårare att avfärda ju större bolagen växer.

Ett politiskt problem förklät som en administrativ detalj

Det här är inte bara en teknikalitet. Både Sverige och EU investerar enorma politiska och ekonomiska resurser i att bygga en trovärdig europeisk tekniksektor – en motvikt till de amerikanska och kinesiska plattformsjättarna. Om de bolag som ska bära den ambitionen i praktiken lyder under amerikansk rätt riskerar det europeiska narrativet att bli ihåligt.

När riskkapitalfirman EQT gick in i Lovables senaste finansieringsrunda betonades bolagets ambition att växa globalt med Europa som bas. Det är ett budskap som landar väl hos politiker och allmänhet. Men den juridiska hemvisten berättar en annan historia – och den historien behöver berättas.

Jag ser givetvis varför grundare väljer Delaware. Det är rationellt ur ett riskkapitalperspektiv, det förenklar förhandlingar med amerikanska investerare och det är vad advokaterna rekommenderar. Men rationella individuella beslut kan skapa kollektiva problem – och det är precis vad som håller på att hända här.

Aima Sense: när algoritmer bestämmer vem som får synas

Företagsregistrering är inte det enda sättet som teknologiska strukturer formar svenska grundares verklighet. Breakit rapporterar om Aima Sense – ett av bolagen som synts i SVT:s Draknästet – vars grundare, systrarna Cecilia Lantto Belin och Karin Belin, öppet berättar om de ekonomiska konsekvenserna av plattformarnas innehållsstyrning.

Bolagets produkter kretsar kring kvinnohälsa. Det räcker för att utlösa automatiserad begränsning på de stora sociala medieplattformarna. Snäcka-emojis, försiktiga formuleringar, bildmaterial som antyder snarare än visar – inget verkar räcka. Resultatet är miljoner i uteblivna intäkter och en marknadsföringskanal som i praktiken är stängd.

Det är en väldokumenterad partiskhet i algoritmernas tillämpning: innehåll kopplat till den kvinnliga kroppen i medicinska och hälsorelaterade sammanhang flaggas rutinmässigt, medan liknande innehåll riktat mot män sällan stöter på samma motstånd. Aima Sense har drivit frågan hela vägen till regeringsnivå.

– Vi ger aldrig upp, säger systrarna till Breakit.

Det är ett uthållighetsprov som ingen grundare borde behöva genomgå. Men det illustrerar något viktigt: när ett fåtal amerikanska plattformar kontrollerar tillgången till marknaden, och deras algoritmiska innehållsstyrning är ogenomskinlig och svår att överklaga, är det inte bara enskilda bolag som drabbas. Det är hela kategorier av produkter och tjänster som riskerar att kväljas i sin linda.

Mönstret är tydligare än det verkar

Vid första anblick kan Delaware-frågan och Aima Sense-problematiken verka som separata nyheter. Men de pekar mot samma grundläggande spänning: svenska och europeiska AI-bolag opererar i en verklighet där avgörande spelregler – juridiska, skattemässiga och algoritmiska – sätts någon annanstans.

Det är inte ett argument för isolationism. Globalt riskkapital och internationella marknader är en förutsättning för att europeiska bolag ska kunna konkurrera. Men det är ett argument för ögonen öppna. Grundare, investerare och politiker behöver förstå de faktiska villkoren – inte bara de berättelser som berättas på investerardagar och i pressmeddelanden.

Svenskt AI-kunnande är genuint och imponerande. Det förtjänar en infrastruktur – juridisk, finansiell och regulatorisk – som matchar den ambitionen.