Riskkapitalisterna och företagsledarna som börjar tvivla på AI-boomen
Inifrån AI-boomen höjs nu röster om att det hela är en bubbla.
När insiders börjar tvivla
Det har länge funnits en otskriven regel i techvärlden: ifrågasätter du AI-boomen offentligt riskerar du att framstå som bakåtsträvare. Men något håller på att förändras. De kritiska rösterna börjar nu komma inifrån — från erfarna affärsledare, handelspionjärer och några av världens mest framgångsrika riskkapitalister.
Ta Torsten Jansson, VD för New Wave Group. Han är ingen tekniknörd med en härd att slipa. Han är en av Sveriges mest jordnära och resultatdrivna företagsledare, känd för att kalla saker vid deras rätta namn. Och hans namn på AI-boomen är: bubbla.
— Det smäller förr eller senare, ska Jansson ha sagt, enligt Breakit.
Det anmärkningsvärda är inte enbart uttalandet i sig — det är kontexten. Jansson köpte nyligen aktier i det egna bolaget för nästan 30 miljoner kronor. Han har alltså fullt förtroende för sin egen verksamhet, men noll förtroende för den febriga stämning som råder kring AI-sektorn i stort. Det är en distinktion som förtjänar respekt.
Kapitalet flödar — men dit det redan finns mest
På TechCrunch Disrupt 2026 i San Francisco uppträdde för första gången samtliga fem delägare i riskkapitalfirman Benchmark tillsammans på scen — Jack Altman, Peter Fenton, Chetan Puttagunta, Everett Randle och Eric Vishria — för att diskutera just detta: vart är AI-investeringarna på väg, och vilka antaganden bör ifrågasättas?
Bakgrunden är slående. Enligt OECD fångade AI-bolag upp hela 61 procent av det globala riskkapitalet under 2025 — motsvarande drygt 2 700 miljarder kronor. Men bilden är inte så lysande som den låter: affärer värda mer än en miljard kronor stod för ungefär 73 procent av det totala investeringsvärdet inom AI. Kapitalet koncentreras till en handfull jättar, inte till ett brett ekosystem av nyskapande startföretag.
Det är ett mönster som historien känner igen. Även under it-bubblan i slutet av 1990-talet flödade pengar in i ett fåtal storaktörer medan den breda marknaden till slut tvingades in i en smärtsam korrigering. Benchmark, som nyligen samlade in omkring 20 miljarder kronor fördelat på en ordinarie fond och sin första tillväxtfond, signalerar att även etablerade aktörer anpassar sig till ett förändrat klimat — och att frågetecknen är fler än svaren.
Konsumenten vägrar delegera sin vardag
Samtidigt, på handelsfronten, höjer Ron Johnson — mannen som byggde Apples globala butiksnätverk — ett varnande finger mot en av AI-entusiasternas käpphästar: att smarta digitala agenter snart ska handla åt oss.
Google lanserar standardprotokoll för handel via AI-agenter. OpenAI förvandlar ChatGPT till en köpplattform. Miljarderna rullar in. Men Johnson, som rapporterar TechCrunch, är kategorisk:
— Ärligt talat, ingen kommer att göra det.
Han menar att ett köp av exempelvis en bärbar dator för tiotusentals kronor är för personligt för att delegeras till en algoritm. Konsumenter vill känna på vikten, se skärmen, avgöra formatet. AI kan hjälpa till att sålla — men inte ersätta det mänskliga omdömet i stunden av beslut.
Johnson har sett den här filmen förr. När han 2001 byggde Apples första butiker förutspåddes näthandeln slå ut den fysiska detaljhandeln helt. Det skedde aldrig — åtminstone inte på det sätt som profeterades. Erfarenheten ger hans skepticism en stadga som är svår att avfärda.
Möjligheterna försvinner inte — men febern bör sjunka
Nu vill jag vara tydlig: det faktum att kritiska röster höjs betyder inte att AI-transformationen stannar av. Tekniken är verklig, nyttan är påtaglig och förändringen av arbetsmarknader, processer och affärsmodeller pågår redan för fullt. Det är inte det Jansson, Johnson eller Benchmark ifrågasätter.
Vad de ifrågasätter är värderingen av förväntningarna — det gap som alltid uppstår när hajpen springer iväg långt före de faktiska affärsnyttorna. Och det är ett sunt ifrågasättande. Marknader som kalibreras om av verkligheten är i längden mer stabila och mer gynnsamma för faktisk innovation än marknader som drivs av kollektiv yra.
För svenska företagsledare och investerare finns här en viktig signal: skilja på tekniken och haussens logik. Investera i AI-tillämpningar som löser verkliga problem med mätbar avkastning. Var mer försiktig med exponering mot aktörer vars värdering vilar på framtida förväntningar snarare än nuvarande intäkter.
Den som lyssnar på Torsten Jansson, Ron Johnson och Benchmarks partners med öppna öron hör inte pessimism. De hör erfarenhet.
Vår analys
Det är ett historiskt mönster: de teknologiska skiften som verkligen förändrar världen brukar inte se ut som bubblan som föregick dem. Internet förändrade allt — men inte de bolag som sprack år 2000. AI har goda förutsättningar att följa samma kurva.
Det vi bevittnar just nu är en naturlig mognadsfas, där marknaden börjar skilja agnarna från vetet. Kapitalkoncentrationen som OECD:s siffror visar — 73 procent av investeringsvärdet i de allra största affärerna — är ett varningstecken för mångfald och konkurrens, men inte nödvändigtvis för tekniken som sådan.
För svenska aktörer innebär detta en faktisk möjlighet: de som nu bygger AI-lösningar med tydlig affärsnytta, rimliga värdepremier och förankring i verkliga kundproblem — snarare än i hajpens logik — är bäst positionerade när korrigeringen väl kommer. Och den kommer. Frågan är bara hur djup den blir, och vem som har byggt på fast mark.