Trump vill byta ut 'AI' mot 'superintelligens' – ett begrepp som beskriver teknik vi ännu inte har
Trump vill döpa om AI till superintelligens – ett ord utan verklighet bakom.
När ord blir geopolitiska vapen
Det är sällan ett enda ord kan rymma så mycket politisk sprängkraft. Men när Donald Trump under FN:s generalförsamling förklarade att USA officiellt slutar använda begreppet 'artificiell intelligens' och i stället ska tala om 'superintelligens' – och samtidigt uttryckte förhoppningen att resten av världen ska följa efter – var det inte en slump. Det var en deklaration.
Som affärsutvecklare har jag sett hur namngivning formar marknader, attraherar kapital och sätter spelreglerna för hela branscher. Det Trump gör här är egentligen klassisk strategisk positionering – fast på nationell nivå och inför en global publik.
Superintelligens är inte ett nytt begrepp
Det är viktigt att förstå att termen i sig inte är uppfunnen av det amerikanska presidentämbetet. Filosofen Nick Bostrom populariserade begreppet i sin storsäljande bok Superintelligence från 2014, där han definierar det som ett intellekt som vida överstiger människans kognitiva förmåga inom i princip alla områden. Det är alltså ett begrepp med djupa rötter i akademisk och filosofisk forskning – inte ett marknadsföringsord från Silicon Valley.
Begreppet representerar dessutom ett steg bortom det som kallas artificiell generell intelligens – system som kan utföra de flesta arbetsuppgifter lika bra som eller bättre än människor. Och här är det avgörande: enligt Defense One Tech menar många framstående forskare att inget av dagens AI-system ens har nått den nivån. Vi pratar alltså om ett teknologinamn som beskriver en förmåga som ännu inte existerar.
Splittrade läger bland experterna
Reaktionerna i expertleden är förutsägbart delade. Forskarna Sayash Kapoor och Arvind Narayanan argumenterade i en inflytelserik artikel från 2025 att det saknas ett meningsfullt sätt att beskriva AI som mer intelligent än en människa som använder AI som ett verktyg. Det är ett viktigt påpekande – och en påminnelse om att den retoriska inflationen kring AI-teknologi redan är hög utan att presidenter lägger till ett prefix.
Men det finns också röster som ser ett verkligt värde i ordbytet. Caleb Withers vid tankesmedjan Center for a New American Security, som citeras av Defense One Tech, menar att prefixet 'super' på ett träffande sätt signalerar teknologins transformativa potential – och därmed motiverar den politiska och ekonomiska uppmärksamhet som krävs.
Båda perspektiven är legitima. Och det är just spänningen dem emellan som gör detta så intressant ur ett strategiskt perspektiv.
Narrativmakt är reell makt
Om det är någonting tjugo år i affärsutveckling har lärt mig, så är det att den som sätter språket sätter agendan. Att byta namn från 'artificiell intelligens' – ett begrepp som bär med sig decennier av akademisk debatt, etiska varningsflaggor och regulatorisk försiktighet – till 'superintelligens' är ett sätt att nollställa samtalet.
Det skapar utrymme. Utrymme att reglera annorlunda, att finansiera med ny retorik, att positionera USA som ledare inte bara teknologiskt utan definitoriskt. Om världen börjar använda Trumps terminologi, följer också Trumps ramverk med på köpet.
För det internationella AI-samarbetet är det här en verklig utmaning. EU har byggt sin reglering – AI-lagen – kring begreppet artificiell intelligens. Kina, Storbritannien och de nordiska länderna likaså. Om USA nu drar i en annan terminologisk riktning riskerar vi en fragmentering av de globala ramverk vi desperat behöver bygga gemensamt.
En möjlighet mitt i oron
Jag vill ändå lyfta blicken. Den uppmärksamhet som Trumps tillkännagivande genererar – oavsett hur man värderar ordvalet – för teknologins transformativa kraft in i det globala politiska samtalet på allvar. FN:s generalförsamling är inte ett seminarierum för nördar. Det är världens politiska scen.
Och när världens mäktigaste politiska ledare talar om teknologi som 'superintelligens', signaleras det till statschefer, finansministrar och lagstiftare världen över att detta inte är ett teknikprojekt – det är en civilisationsfråga. Det är ett budskap jag helhjärtat ställer mig bakom, även om jag hade valt andra ord för att framföra det.
Vår analys
Trumps terminologibyte är i grunden ett försök att vinna narrativmakten över den teknologi som kommer att definiera det kommande seklet. Det är ett djärvt drag – och ett som resten av världen inte kan ignorera.
Den verkliga risken är inte att 'superintelligens' är ett dåligt ord. Det är att ett ensidigt amerikanskt språkbyte underminerar de globala samtal som behövs för att bygga gemensamma regelverk, delade säkerhetsstandarder och internationell tillsyn. Reglering bygger på gemensamma definitioner. Utan dem får vi parallella system som aldrig riktigt talar med varandra.
Samtidigt tvingar draget andra aktörer – EU, Kina, FN-organ – att ta ställning. Och i det ligger faktiskt en möjlighet: om tillkännagivandet kickstartar ett seriöst globalt samtal om vad vi egentligen bygger och vart vi är på väg, kan även ett kontroversiellt namnbyte leda till något konstruktivt. Det är upp till oss andra att se till att det samtalet blir substantiellt.