Trump bromsar — marknaden gasar: Var tredje ny bil i USA blir elektrisk år 2030

När politiken viker, håller marknaden riktningen

Det är en av de mest talande konflikterna i modern industripolitik: en federal regering som aktivt motarbetar en teknikomställning som marknaden ändå driver igenom. Och enligt ny forskning från Harvarduniversitetets Salata Institute for Climate and Sustainability är utgången redan ganska klar.

Studien Simulating Impacts of Proposed Trump Policy Changes on Electric Vehicle Adoption, publicerad i juli och skriven av ekonomerna Elaine Buckberg, James Stock och Cassandra Cole, är en av de mest detaljerade analyserna hittills av vad politiska motvindar faktiskt gör mot en mogen marknadstrend. Svaret? De saktar ner — men stoppar inte.

– På lång sikt rör sig allt mot en marknadsdriven övergång, trots de åtgärder från Trumpadministrationen som minskar trycket på elbilsförsäljningen, konstaterar Buckberg, som tidigare var chefsekonom på General Motors och i dag är senior forskare vid Salata Institute.

Politikens faktiska påverkan — varken försumbar eller avgörande

Forskarna har systematiskt kartlagt de regulatoriska ingrepp som genomförts sedan januari 2025. Listan är lång: skatteavdraget på 7 500 dollar för elbilsköp har avskaffats, federala utsläppskrav har slopats och Kaliforniens historiska rätt att sätta strängare miljönormer än de federala har dragits tillbaka — ett drag med enorm symbolisk och praktisk tyngd, eftersom ett dussintal delstater traditionellt följer Kaliforniens normer.

Den enskilda åtgärd som biter mest är just avskaffandet av skatteavdraget. Enligt studien sänker det elbilarnas marknadsandel år 2030 med hela 6,2 procentenheter. Det är ingen liten siffra — det handlar om hundratusentals fordon och miljarder i förlorad omsättning för elbilstillverkarna.

Men det räcker inte för att vända trenden. Utan några av dessa politiska ingrepp hade marknadsandelen kunnat nå ännu högre. Med dem landar prognosen på 32 procent. Fyra gånger dagens nivå på 8 procent.

Teknikens egna drivkrafter är starkare än politiken

Det som studien understryker — och som varje affärsutvecklare borde ta fasta på — är att det verkliga framsteget sker på produktnivå. Förbättrad batteriteknik ger längre räckvidd till lägre kostnad. Tillverkningsskalorna ökar. Laddinfrastrukturen byggs ut, om än ojämnt, och utgör alltjämt en flaskhals i glesbefolkade delar av landet.

Detta är marknadslogik i sin renaste form: när en teknik väl når tillräcklig mognad och konkurrenskraft, krävs det extraordinära politiska insatser för att permanent vända kurvan. Det har vi sett förut — med LED-belysning, med solenergi, med smartphones. Elektrifieringen av fordonsflottan följer samma mönster.

Samtidigt vore det naivt att underskatta de kortsiktiga effekterna. Sex procentenheter är inte marginell påverkan — det förändrar investeringskalkyler, påverkar vilka modeller som lanseras och i vilken takt laddnätverket byggs. Politiken formar övergångens hastighet och fördelning, även när den inte kan stoppa riktningen.

Det geopolitiska perspektivet som sällan nämns

Det finns en ironi i situationen som förtjänar att lyftas fram: medan USA bromsar sin inhemska elektrifiering accelererar Kina och Europa. Kinesiska elbilstillverkare stärker sina positioner på världsmarknaden. Europeiska fordonsstandarder drar mot noll i koldioxidutsläpp för nya bilar till 2035.

Att frivilligt lämna teknikledarskapet inom ett av världens mest strategiskt viktiga industriella skiften — fordonsindustrin — är en affärsmässig risk av sällan skådade proportioner. Det är inte klimatpolitik i första hand; det är industriell kompetens och export som står på spel.

Harvardstudien påminner oss om att marknaden till slut vinner. Men den påminner oss också om att politiken bestämmer till vilket pris — och vem som bär den kostnaden.