Företagen fyrdubblar AI-utgifterna – men knappt var tjugonde IT-chef har resultat som imponerar på riktigt
AI-utgifterna fyrdubblades – men bara var tjugonde IT-chef ser verkliga resultat.
Pengarna flödar – men vart tar de vägen?
Det händer något fundamentalt i svenska styrelserum just nu. AI har gått från att vara ett experiment på marginalen till en budgetpost som ekonomiavdelningarna kämpar att hålla koll på. Det visar färsk data från fintech-bolaget Mynt, som analyserat kortköpsdata från tiotusentals svenska företag under årets första halvår.
– Vi ser en fyrdubbling i hur mycket företag lägger på AI, säger Baltsar Sahlin, vd och medgrundare av Mynt.
En aktör sticker ut i mängden: Claude från Anthropic. Enligt Sahlin har Claude lyckats bättre än konkurrenterna med att integrera sina tjänster direkt mot företagens egna datasystem – och samla bred funktionalitet under ett och samma tak. Det är en smart positionering som tydligen resonerar hos svenska beslutsfattare.
Men fyrdubblad spendervilja väcker en naturlig motfråga: vad får företagen faktiskt tillbaka?
Två av tre ser resultat – åtta av 160 jublar
Där kommer en tankeväckande observation från teknikentreprenören och analytikern Azeem Azhar, grundare av forskningsgruppen Exponential View. Vid ett möte med cirka 160 IT-ansvariga bad han dem resa sig om de kunde visa på mätbara AI-resultat. Två tredjedelar stod kvar – ett bättre utfall än Azhar själv förväntat sig.
Så långt är det lovande. Men sedan skärpte han frågan: Vem har resultat starka nog för att ringa sin vd mitt i semestern?
Knappt åtta personer stod kvar.
Det är en bild som stämmer till eftertanke – och som illustrerar klyftan mellan "vi använder AI" och "AI förändrar vår affär på riktigt". Två tredjedelar av 160 erfarna IT-chefer kan alltså peka på nytta. Men de riktigt övertygande genombrotten, de som motiverar de enorma investeringarna i infrastruktur och beräkningskraft, lyser fortfarande med sin relativa frånvaro.
Administrationen halkar efter
Tillbaka i Sverige ser Mynt en konkret konsekvens av AI-boomen som sällan hamnar i rubrikerna: ekonomiavdelningarna tappar greppet om utgiftsflödena. Kortköp, privata utlägg och leverantörsfakturor hanteras i separata system, och när AI-prenumerationerna duggar tätt – ofta initierade av enskilda medarbetare utan central godkännandeprocess – blir överblicken lidande.
– Det är just utläggshantering, fakturahantering och kvittohantering som återkommer gång på gång när vi talar med hundratals ekonomichefer om deras största problem, konstaterar Sahlin.
Det är en påminnelse om att den digitala omställningen sällan är linjär. Nya verktyg skapar nya effektivitetsvinster på ett ställe och nya administrationsbördor på ett annat. Den som vinner på det här är den som förstår att AI-resan kräver lika mycket uppmärksamhet på processer och styrning som på själva tekniken.
Budgetar växer – men ekosystemet är bräckligare än det ser ut
Globalt rapporterar The Decoder att styrelser i allt fler branscher – även trögare marknader som Italien – vittnar om växande förtroende och ökade AI-budgetar efter tidiga framgångar. Det är ett mönster vi känner igen från alla stora teknikskiften: tidiga vinster skapar aptit, och aptiten driver nästa investering.
Men Azhar lyfter också en varning som förtjänar uppmärksamhet: allt fler företag väljer bort dyra toppmodeller till förmån för öppna, billigare alternativ. Det innebär att AI-användningen kan öka i volym utan att tillräckligt kapital flödar tillbaka till de aktörer som byggt ut den underliggande infrastrukturen. På sikt riskerar det att underminera hela ekosystemet – och det är ett systemrisk som få pratar om.
Möjligheten är verklig – men kräver skärpa
Jag vill vara tydlig: detta är inte ett argument för att bromsa. Fyrdubblad spendervilja på ett enda halvår är ett tecken på att marknaden rör sig i rätt riktning. Och att två tredjedelar av IT-cheferna faktiskt kan visa på mätbara resultat är ett starkare utfall än många pessimister förutspått.
Men det som skiljer vinnarna från dem som bara bränner pengar är förmågan att koppla AI-investeringarna till tydliga affärsmål – och sedan ha systemen för att faktiskt mäta utfallet. Just nu är det den förmågan som är den verkliga bristvaran.
Vår analys
Den verkliga nyheten här är inte att svenska företag spenderar mer på AI – det var väntat. Det verkligt intressanta är gapet mellan utbredning och bevisad affärsnytta. Vi befinner oss i en fas där AI-användning har normaliserats snabbare än förmågan att mäta dess värde. Det skapar en sårbarhet: när konjunkturen vänder eller styrelserna kräver tydligare avkastning, riskerar de som inte kan visa på konkreta resultat att se sina AI-budgetar skäras ner – oavsett om verktygen faktiskt gör nytta.
Claudes frammarsch bland svenska företag är strategiskt intressant. Det antyder att förmågan att integrera mot befintliga affärssystem väger tyngre än rå modellprestanda i verkliga inköpsbeslut. Det är en läxa för hela branschen.
Företag som investerar lika mycket i mätning och styrning som i själva AI-verktygen kommer att ha ett betydande försprång när nästa granskningsvåg kommer – och den är på väg.