Hybridkriget mot Nato trappas upp – allvarliga frågor om svensk motståndskraft
Hybridkriget mot Nato trappas upp – och Sveriges motståndskraft sätts på prov.
Kriget rör sig västerut – i realtid
Det börjar med en explosion på moldavisk mark. Minst fem ryska luftvapen – däribland så kallade Banderol-robotar och drönare – har kränkt Moldaviens luftrum och detonerat på landets territorium. Landets pro-EU-president Maia Sandu var tydlig i sin beskrivning: "Kriget närmar sig Moldavien på ett farligt sätt." Moldavien är inget Natoland, det delar gräns med Ukraina, och det har under innevarande år tvingats stänga luftrummet vid upprepade tillfällen till följd av tiotals luftrumskränkningar, rapporterar DI Digital.
Det är frestande att se detta som ett avlägset problem. Det är det inte.
Danmarks varning borde nå svenska öron
Danmarks militära underrättelsetjänst slår i en ny rapport fast att Ryssland systematiskt trappat upp sitt hybridkrig mot Nato – både i frekvens och i allvar. En rysk fregatt besköt nyligen en dansk militärhelikopter med nödbloss. Misstänkta inbrott hos finska riksdagsledamöter har rapporterats. Polen har ändrat sina insatsregler för att snabbare kunna bekämpa drönare och robotar. Och slutsatsen från dansk sida är att det finns en "låg men växande risk" för ett begränsat militärt angrepp mot ett Natoland – en bedömning som Polens premiärminister Donald Tusk delar, enligt DI Digital.
Det är ett säkerhetspolitiskt läge som kräver uthållighet och regional förankring. Därför väcker Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderssons uttalanden i tidskriften Politico berättigad uppmärksamhet. Kritiker menar att hennes ifrågasättande av fokuset på Östersjöregionen signalerar en möjlig återgång till den utrikespolitiska linje som präglade åren 2014–2022 – en period då Sverige, enligt samma källa, i stor utsträckning var frånvarande i sitt eget närområde. Det gjordes ett enda statsministerbesök vardera till Estland, Lettland och Litauen under hela den perioden – och det på en och samma dag.
Nu är Sverige Natomedlem. Frånvaro är inte längre ett alternativ.
Den digitala livlinan som saknas i svenska kommuner
Men säkerhetsläget handlar inte bara om diplomati och militär närvaro. Det handlar också om hur samhället håller ihop när infrastrukturen angrips.
En skadad fiberledning. Ett ankare som drar upp kablar på Östersjöns botten. En riktad cyberattack. Det räcker för att kommunikationen i en hel svensk kommun ska kollapsa – och med den sjukvård, räddningstjänst, vattenförsörjning och betalningssystem. Lukas Tilly, vd för det Karlstadsbaserade satellitbolaget Satcube, är tydlig i sin analys till DI Digital:
– Utan internet fungerar inte många av våra samhällskritiska tjänster. Därför behövs flera kommunikationsbärare, där satellit är den livlina som finns kvar när annat faller bort.
Satcubes tjänst Satcube Connect är byggd för att automatiskt träda in om det markbundna nätet slås ut – och för att hantera störsändning och cyberattacker i realtid genom att flytta trafik till andra frekvenser eller satellitnät utan manuell inblandning. Det är ett tekniskt svar på ett politiskt problem: Sverige är fortfarande i hög grad beroende av markbunden fiber samt 4G och 5G, vilket gör kommunerna sårbara vid precis de typer av angrepp som nu genomförs systematiskt mot Natos randstater.
Krigsekonomin bakom fronten
Och bakom allt detta finns ett Ryssland som organiserat sig för uthållighet. Nobelpristagaren Oleksandra Matvijtjuk – grundare av Center for Civil Liberties och fredspristagare 2022 – sammanfattar det med tre ord: "Kreml säljer död." Hon beskriver för DI Digital hur det ryska systemet lockar soldater med ekonomiska ersättningar till deras familjer, och hur barn i ockuperade ukrainska områden systematiskt utsätts för militär indoktrinering. Det är en långsiktig strategi – inte bara för att vinna kriget i dag, utan för att forma nästa generation.
Det är en motståndare som tänker i decennier. Det bör vi också göra.
Vår analys
Det som framträder när man läser dessa fyra berättelser tillsammans är inte kaos – det är ett mönster. Ryssland testar gränser systematiskt: geografiska gränser i Moldavien, juridiska gränser mot danska militärfordon, digitala gränser mot finsk infrastruktur. Och varje test som inte möts av ett tydligt svar blir en inbjudan till nästa.
För Sveriges del är det tekniska sårbarhetsproblemet det mest konkreta och åtgärdbara på kort sikt. Satellitbaserad reservkommunikation är inte längre en nördighet för beredskapsplanerare – det är samhällskritisk infrastruktur. Att kommuner fortfarande saknar redundanta kommunikationsvägar är en lucka som kan åtgärdas med relativt begränsade medel.
Den politiska dimensionen är svårare. Sverige behöver en utrikespolitik som är rotad i sitt eget närområde, inte som ett ideologiskt ställningstagande, utan som en geometrisk nödvändighet: vi bor här. Östersjön är inte en bakgård – den är Sveriges säkerhetspolitiska centrum.