Vem vinner när Hollywood rasar samman?

Strukturella skiften som ingen kan blunda för

Conan O'Brien satte ord på det som många i branschen bara vågat viska: skrivarkamrarna kommer inte tillbaka som förr. Vid Bloombergs Screentime-konferens beskrev han sig själv som en "53-procentig optimist" – försiktigt hoppfull, men utan naiva illusioner. Han jämförde förändringen med bilindustrins omvandling i Detroit: ett strukturellt skifte, inte en tillfällig turbulens. Ändå leder han med möjligheten. Miljontals komedifilmer laddas upp världen över varje dag, påpekar han, och riktigt talangfulla skapare hittar alltid vägar till sin publik – oavsett om de liknar den tv-miljö där O'Brien själv en gång startade som skribent för The Simpsons och Saturday Night Live, eller inte.

Det är en hållning som resonerar starkt med mig. Transformationer brukar se ut som kriser inifrån, men som möjligheter i backspegeln.

Tungviktarna väljer sida – och det kostar

Mitt i oron ser de stora studiorna sin chans. Donna Langley, underhållningschef på NBCUniversal, berättar enligt The Hollywood Reporter hur studion medvetet utnyttjar branschens instabilitet för att locka till sig stora namn. Taylor Sheridan – skaparen av Yellowstone – lämnar Paramount för Universal. Christopher Nolans The Odyssey har dragit in 1,75 miljarder dollar globalt och blivit Universals mest inkomstbringande film någonsin.

Men inte ens Universal är immunt mot motgångar. Minions & Monsters inbringade bara hälften av föregångaren, och Steven Spielbergs Disclosure Day landade på blygsamma 241 miljoner dollar. Langley är ändå tydlig: samarbetet med Spielberg handlar om mer än kassasiffror – han är rådgivare och producent inom hela koncernen, från nöjesparker till nyhetsverksamhet. Det är en påminnelse om att de verkliga konkurrensfördelen sällan syns på en kvartalsrapport.

Talangbyråerna ritar om kartan

På agentsidan ser United Talent Agency (UTA) samma rörelse och agerar därefter. Byrån genomför en genomgripande omstrukturering av sin filmnöjesavdelning – Matt Rice, tidigare chef för tv-avdelningen, utses till president för den samlade divisionen. Fyra nya förvaltande partner tillsätts, och ett nytt styrelseorgan inrättas.

Skälet är enkelt, enligt byråns president David Kramer: gränserna mellan film och tv suddas ut i allt snabbare takt, och talanger vill verka i båda världarna samtidigt. En byrå som fortfarande tänker i silos missar det.

Från Wall Street till berättarfondens frö

En av de mer överraskande rösterna i det här samtalet kommer från spelbranschen. Jennifer Svedberg-Yen, som hade en central roll i skapandet av "Clair Obscur: Expedition 33" – nu det mest prisbelönta datorspelet genom tiderna – berättar för Di Weekend om sin resa från finansvärlden till kreativa branscher. Hon är skarp i sin kritik: "Branschen håller på att äta upp sig själv", säger hon, och pekar på kortsiktiga ekonomiska intressen som kvävande för kreativiteten.

Hennes svar? En investeringsfond riktad specifikt mot berättare. Det är ett ovanligt initiativ som utmanar den etablerade modellen där stora förlag och utgivare sätter dagordningen – och det är precis den typen av strukturell innovation som underhållningsbranschen i stort behöver diskutera.

Tekniken som berättar om sig själv

Och sedan finns det Aaron Sorkin. The Social Reckoning, som produceras av Sony Pictures och har premiär den 9 oktober, handlar om visselblåsaren Frances Haugen och hennes avslöjanden om Facebooks interna dokumentläcka från 2021. Jeremy Strong spelar Mark Zuckerberg som en närmast skurkmässig figur – långt från Jesse Eisenbergs mer nyanserade porträtt i The Social Network.

Det riktigt genialiska är marknadsföringen: Sony valde att köra en annons som öppet hånar Instagrams bristande faktakontroll av annonser – direkt på Instagram och Facebook. Trailern släpptes dessutom samma dag som Meta nådde en förlikning i ett uppmärksammat mål om skador på barn. Det är inte bara en film om teknikvärldens maktmissbruk – det är ett konstverk i medie-judo.