Tekniken kom först – nu vaknar lagstiftarna: AI-glasögon filmar dig utan att du vet om det

Tekniken sprang ifrån oss – igen

Det norska beslutet kom snabbt och var tydligt motiverat. Digitaliseringsminister Torgeir Micaelsen pekade på en konkret risk: att smygfilmning och avlyssning via AI-glasögon riskerar att göra människor otrygga i det offentliga rummet – att de drar sig undan parker, badstränder och träningsanläggningar för att de aldrig kan veta om någon filmar dem. Det är ett tungt argument, och det bär på en djupare poäng om vad teknisk förändring faktiskt gör med samhällets sociala vävnad.

Enligt Computer Sweden har Metas smarta glasögon i folkmun fått smeknamnet pervo-brillor – ett osmickrande men talande uttryck för hur en del användare valt att använda dem. I Frankrike utreds ett antal fall av sexuella trakasserier kopplade till glasögonen. Nederländernas största optikerkedja har slutat sälja dem. Och Europeiska dataskyddsstyrelsen väntas publicera riktlinjer under hösten.

Det är ett mönster vi känner igen: tekniken lanseras, sprids, missbrukas – och först därefter vaknar lagstiftare och branschaktörer till liv.

Ansiktsigenkänning i det tysta

Men smygfilmning är bara den synliga delen av isberget. Det som är riktigt anmärkningsvärt är det som avslöjades i somras: Meta hade i det tysta lagt till ansiktsigenkänning i den mjukvara som styr glasögonen. Funktionen drogs tillbaka snabbt när den uppdagades – men signalen är svår att missa. Vi talar om ett scenario där ett globalt techbolag testar ansiktsigenkänning i konsumentprodukter utan att användarna känner till det, utan offentlig debatt, utan demokratisk förankring.

Detta är inte en slump. Det är en logisk konsekvens av en branschkultur där röra sig snabbt och fråga förlåtelse efteråt fortfarande är ett fungerande affärsmanér.

Sverige är inte utanför bilden

Det är lätt att betrakta norska politiska beslut och franska polisutredningar som avlägsna fenomen. Men Sverige befinner sig mitt i samma rörelse. Sedan i somras har svensk polis lagstöd att använda AI-baserad ansiktsigenkänning. Det är ett beslut som fattades efter en politisk process – men det är också startskottet för en ny era av statlig övervakningskapacitet.

Parallellt med detta växer det privatägda övervakningslandskapet. I USA expanderar techbolaget Flocks nätverk av AI-drivna kameror som automatiskt läser av registreringsskyltar – ett system som används av polis och rättsväsende. Amazon tvingades backa från ett planerat samarbete som skulle koppla samman företagets populära dörrkameror med Flocks infrastruktur. Trycket från allmänheten och civilsamhället hade effekt – den gången.

Möjligheten ligger i att sätta ramarna rätt

Jag vill vara tydlig: jag är genuint positiv till vad AI kan göra för samhället. Ansiktsigenkänning kan rädda liv, hitta försvunna barn, effektivisera gränskontroller och stödja brottsutredningar. AI-glasögon kan ge tillgänglighet åt personer med synnedsättning, öka produktiviteten och öppna helt nya former av mänsklig interaktion med omvärlden.

Men möjligheternas styrka är direkt kopplad till förtroendet som tekniken vilar på. Och just nu undermineras det förtroendet systematiskt – inte av elaka aktörer i marginalen, utan av etablerade bolag som rör sig snabbare än transparensen hinner med.

Norges tillfälliga förbud är inte ett bakslag för AI. Det är ett välbehövligt andningsrum – en signal om att samhället kräver att få vara med och bestämma. Det är faktiskt ett sunt tecken.

Frågan är om techbolagen lyssnar den här gången, eller om vi om tre år sitter och debatterar nästa funktion som redan är i drift sedan länge.