Robotar tar över människojobb – från bordtennisbordet till flygplatsen

Två världar av robotutveckling

Medan forskare världen över arbetar intensivt med att utveckla alltmer kapabla robotar, syns nu två tydliga spår av utvecklingen. Å ena sidan spektakulära demonstrationer som fångar uppmärksamhet, å andra sidan praktiska lösningar som adresserar verkliga samhällsproblem.

Sonys AI-robot Ace har enligt en färsk studie i Nature lyckats besegra japanska elitspelare i bordtennis med hjälp av avancerad kamerateknik och en åtta-ledad robotarm. När elitspelaren gör en nätrullare och bollen hastigt byter riktning, reagerar roboten blixtsnabbt och räddar situationen med konsekvent precision.

Kinjiro Nakamura, som deltog i OS 1992, var särskilt imponerad: "Jag trodde inte att det var möjligt. Men det faktum att det var möjligt betyder att det finns en möjlighet att en människa också skulle kunna göra det."

Parallellt genomförde över 100 människoliknande robotar nyligen ett halvmaraton i Kina, där vinnaren Lightning fullföljde loppet på 50 minuter och 26 sekunder – sju minuter snabbare än någon människa klarat.

Från spektakel till vardagsnytta

Men samtidigt som robotar imponerar i sportsammanhang, händer något betydligt mer konkret på Haneda flygplats i Tokyo. Japan Airlines inleder i maj ett tvåårigt experiment med humanoida robotar för bagagehantering och lasthantering, rapporterar Ars Technica.

Satsningen är inte gjord för att visa upp teknisk kapacitet, utan för att lösa ett akut problem. Japanska flygplatser kämpas med en förvärrad personalbrist – i december 2023 kunde Narita flygplats inte hantera över 30 procent av begärda flyg varje vecka på grund av brist på markpersonal.

Två robotmodeller testas: G1-roboten från kinesiska Unitree Robotics och Walker E från UBTECH Robotics. Även om kostnaderna fortfarande är höga – Unitree G1 börjar på 105 000 kronor – visar utvecklingen att robotar nu når ekonomisk genomförbarhet för specifika användningsområden.

Kritiska röster om prioriteringar

Denna utveckling väcker dock viktiga frågor om forskningens inriktning. Danica Kragic, professor och chef för centret för autonoma system på KTH, är kritisk till att resurser läggs på spektakulära demonstrationer enligt Ny Teknik.

"Jag blir väldigt irriterad när de säger att målet är att utveckla hemrobotar och därför gjorde vi en [bordtennisrobot]", säger hon och menar att forskningen borde fokusera på robotar som kan lösa verkliga samhällsproblem.

Hennes kritik träffar en viktig punkt: medan bordtennisrobotens precision är imponerande tekniskt, är det flygplatsrobotarnas vardagliga arbete som faktiskt förändrar människors liv.

Ekonomisk verklighet driver utvecklingen

Det som händer på Haneda flygplats representerar något fundamentalt: övergången från forskning till verklig implementering. När personalbrist möter teknisk mognad och ekonomisk genomförbarhet, skapas förutsättningar för bred användning.

Denna utveckling accelereras av att kinesiska tillverkare nu skalar upp massproduktionen av humanoida robotar, vilket pressar ned kostnaderna. Även om robotarna fortfarande kostar tiotusentals kronor per enhet, blir investeringen försvarbar när alternativet är personalbrist och operativa störningar.