Vem bygger morgondagens AI-ryggrad? Kina satsar tusentals miljarder – och ett svenskt bolag kan bli värt mer än Ericsson

Kampen om AI-infrastrukturen tar form

Det händer mycket i den globala AI-kapprustningen just nu – och mycket av det handlar inte om modeller eller algoritmer, utan om den grundläggande infrastruktur som gör AI möjlig i stor skala: datorer, datacenter, dataplattformar och kapital.

Kina rör sig just nu på två fronter. Enligt Ny Teknik förbereder landet en historiskt stor satsning på artificiell intelligens, med investeringar som uppgår till tusentals miljarder kronor. Statliga telekomjättar som China Mobile och China Telecom uppges stå för merparten av driften. Men det som verkligen sticker ut i planen är ett krav som går längre än pengar: minst 80 procent av tekniken ska komma från inhemska leverantörer – inklusive de specialiserade beräkningskretsar som är hjärtat i all modern AI-träning.

Det är ett strategiskt drag med tydliga geopolitiska förtecken. Amerikanska exportrestriktioner på avancerade halvledare har redan tvingat Kina att söka egna vägar, och den nu planerade megasatsningen ser ut att vara nästa steg i den logiken. Inhemska aktörer som Huawei gynnas direkt, medan Nvidia och AMD i praktiken stängs ute från en av världens största marknader.

Databricks – ett svenskt fingeravtryck i AI-erans ryggrad

På andra sidan jordklotet utspelar sig en annan historia om infrastrukturmakt – och den har en tydlig svensk koppling.

Databricks, medgrundat av stockholmsfödde Ali Ghodsi, uppges enligt både Breakit och DI Digital vara i förhandlingar om att ta in nytt kapital till en värdering på mellan 1 550 och 1 650 miljarder kronor. Det skulle innebära en markant uppgång från december förra året, då bolaget värderades till drygt 1 260 miljarder kronor i samband med en av branschens största finansieringsrundor.

Vad gör Databricks så värdefullt? Det enkla svaret är att de bygger den plattform som stora organisationer använder för att faktiskt använda sin data – för analys, maskininlärning och AI-tillämpningar. I en tid när alla pratar om stora språkmodeller och generativ AI är det lätt att glömma att modellerna är värdelösa utan tillgång till välstrukturerad, högkvalitativ träningsdata. Databricks befinner sig exakt i det skiktet. Samarbeten med ledande AI-aktörer som OpenAI och Anthropic har ytterligare cementerat bolagets position.

Enligt DI Digital kan kapitalrundan inledas redan i juli. En börsnotering finns på sikt på agendan, men Ghodsi har signalerat att 2026 inte är rätt tidpunkt – bland annat för att väntade noteringar av SpaceX, Anthropic och OpenAI beräknas binda upp enorma mängder investerarkapital och därmed minska utrymmet för fler stornoteringar samma år.

Två logiker, en gemensam insikt

Det är frestande att se Kinas statliga miljardplan och Databricks privata kapitalrunda som separata nyheter. Men de illustrerar egentligen samma underliggande insikt: AI-styrka börjar inte i modellen – den börjar i infrastrukturen.

Kina satsar på att kontrollera hårdvarulagret: beräkningskraft, datacenter och inhemska halvledare. Databricks dominerar mjukvarulagret: den dataplattform som företag världen över behöver för att överhuvudtaget kunna träna och driftsätta AI i produktionsmiljö.

Det är två olika uttryck för samma kapprustning. Och den pågår nu, i realtid, med siffror som för bara fem år sedan hade verkat absurda.

För den som bygger system och tjänster ovanpå AI-infrastruktur – vilket i praktiken snart är alla som arbetar med mjukvaruutveckling – är det här inte bakgrundsbrus. Det är den tektoniska rörelse som bestämmer vilka verktyg som kommer att finnas tillgängliga, till vilket pris och under vilka villkor, under de kommande decennierna.