Vem har egentligen rätt att vara i ditt system? Israelisk säkerhetsstartup tar sig an AI-erans identitetsproblem med drygt en halv miljard i ryggen

Identitet är tidens stora säkerhetsfråga

Det finns ett problem som växt i det tysta parallellt med hela AI-boomen, och det är förvånansvärt få som pratar om det tillräckligt högt: hur autentiserar vi inte bara människor, utan även maskiner och autonoma AI-agenter i samma säkerhetssystem?

Det är precis den frågan som Tel Aviv-baserade NewCore nu kliver fram för att besvara. Enligt SecurityWeek har bolaget säkrat en startfinansiering på 66 miljoner dollar – drygt 540 miljoner kronor – från tunga riskkapitalister som Cyberstarts, Index Ventures och Evolution Equity Partners. Det är ett remarkabelt startkapital, och det signalerar att investerarna ser ett genuint marknadsbehov snarare än ännu en AI-driven hype-investering.

Tre grundare med ovanlig bakgrund

Bakom NewCore står ett grundarteam med djupa rötter i både cybersäkerhetsbranschen och israelisk underrättelsetjänst. Verkställande direktör Zohar Alon, teknisk chef Amihai Neiderman och försäljningschef Erez Yarkoni har alla erfarenheter som sällan återfinns i samma bolag. Den kombinationen – affärsmässig skärpa, teknisk djupdykning och operativ säkerhetsförståelse – är just vad det här problemet kräver.

Det är inte första gången Israel producerar världsledande säkerhetsbolag. Landet har en unik ekosystemeffekt där militär underrättelseverksamhet, akademi och riskkapital samverkar på ett sätt som är svårt att replikera. NewCore är ett tydligt uttryck för den dynamiken.

Plattformen som hanterar tre identitetskategorier

NewCores plattform är byggd för att hantera identiteter i tre distinkta kategorier: människor, maskiner och autonoma AI-agenter. Det är den tredje kategorin som är ny och explosionsartad. När företag börjar driftsätta kodagenter som Claude Code, Codex och Cursor i sina produktionsmiljöer uppstår omedelbart frågan: hur vet systemet att det verkligen är en godkänd agent som agerar, och inte en angripare som maskerar sig?

En av de tekniska hörnstenarna i plattformen är en egenutvecklad metod kallad Secure Split Key (SSK). Metoden är utformad för att eliminera en hel kategori av angrepp mot SAML-infrastruktur – däribland de så kallade Golden SAML-attackerna, som länge varit ett allvarligt hot mot företagens inloggningsmiljöer. Genom maskinvarubundna behörigheter erbjuder plattformen ett motstånd mot nätfiske och social manipulation som traditionella lösningar inte förmår ge.

Varför detta spelar roll just nu

Vi befinner oss i ett brytskede. Fram tills nyligen var identitetshantering en relativt väldefinierad disciplin: du autentiserade en människa med lösenord, flerfaktorsverifiering och certifikat. Maskinkonton hanterades separat, ofta med statiska nycklar och minimalt underhåll. Det fungerade – ungefär.

Men med det accelererande intåget av autonoma agenter i företagsmiljöer kollapsar den gamla modellen. En AI-agent som självständigt skriver kod, hämtar data, anropar externa tjänster och fattar beslut behöver en identitet som är dynamisk, granskningsbar och säker. Den behöver kunna verifieras i realtid, inte bara vid inloggning.

Detta är inte ett hypotetiskt framtidsscenario – det händer nu, i produktionsmiljöer hos företag världen över. Och de flesta av dessa företag saknar idag verktygen för att hantera det på ett strukturerat sätt.

NewCore adresserar ett tomrum som varken traditionella identitetsleverantörer eller de nya AI-säkerhetsbolagen riktigt fyllt. Det positionerar dem i ett segment som kommer att växa kraftigt de närmaste åren, i takt med att regelkrav och interna säkerhetspolicyer tvingas hålla jämna steg med den tekniska verkligheten.

En marknad som inte kan vänta

Det är också värt att notera tidpunkten. NewCore väljer att träda fram ur det fördolda just nu – inte för att finansieringsklimatet är enkelt, utan sannolikt för att marknaden är redo att ta emot budskapet. Företag som redan kämpar med att förstå sina AI-investeringar börjar inse att säkerhet och identitetshantering inte är något man kan lappa på efteråt.

Det är ett sunt affärsmässigt beslut att kliva fram när problemmedvetenheten är hög men lösningsutbudet fortfarande är begränsat.