Nvidias höga vinstmarginal driver OpenAI att designa egna kretskort — nu utkämpas kampen om AI-infrastrukturen på flera fronter
OpenAI designar egna kretskort för att slippa Nvidias astronomiska priser.
Nvidias vinstmarginal driver OpenAI till egna fabriker
Det finns en siffra som förklarar mycket av det som händer i halvledarvärlden just nu: 75 procent. Det är den uppskattade vinstmarginalen på Nvidias processorer — och det är den siffra som fått OpenAI att investera tungt i att designa sitt eget kretskort.
Företaget omsätter visserligen imponerande 25 miljarder dollar per år, men enligt uppgifter från AI News behåller OpenAI bara 33 cent på varje intjänad dollar när driftskostnaderna är betalda. Förra årets räkning för att hålla ChatGPT igång landade på 8,4 miljarder dollar. I år väntas den nå 14 miljarder — med 900 miljoner aktiva användare i veckan är det knappast förvånande att ledningen söker alternativ.
Svaret heter Jalapeño. Det är ett specialanpassat kretskort framtaget i samarbete med Broadcom, där OpenAI stod för grundarkitekturen och Broadcom bidrog med kiselteknik och nätverksintegration. Tillverkningen sker hos TSMC i Taiwan. Det viktiga är vad Jalapeño inte är: det är inget universellt AI-chip utan ett verktyg skräddarsytt för slutledning i stora språkmodeller — precis den arbetsbelastning som ChatGPT genererar i massiv skala dygnet runt.
Arkitekturen är utformad för att minimera dataförflyttning, vilket pressar utnyttjandegraden mot den teoretiska topprestandan. Enligt OpenAI körs redan tidiga testexemplar med produktionsfrekvent prestanda — bland annat för en ännu ej lanserad modell vid namn GPT-5.3-Codex-Spark.
Detta är lodrätt integration som affärsstrategi: genom att kontrollera hela kedjan från modelldesign till kiseltillverkning kan OpenAI pressa sina rörliga kostnader på ett sätt som inte är möjligt som ren hårdvarukund.
ByteDance söker sig runt exportmurarna
På andra sidan av den geopolitiska sprickan befinner sig ByteDance i en helt annan sits. TikToks moderbolag uppges mitt i intensiva förhandlingar med Qualcomm om ett storskaligt processorköp, rapporterar Computer Sweden. Qualcomm är mest känt för mobilkretsar men har de senaste åren aktivt expanderat inom datacenter och artificiell intelligens — precis det ByteDance behöver för att hantera den lavinartade videovolymen på plattformen.
Det som gör affären intressant är kontexten: kinesiska teknikbolag har länge lidit av begränsad tillgång till avancerade halvledare till följd av amerikanska exportrestriktioner. Qualcomm är ett amerikanskt bolag, vilket gör förhandlingarna politiskt känsliga. Exakt vilka processortyper det rör sig om är ännu oklart — men signalen är tydlig. ByteDance söker aktivt alternativa vägar till beräkningskraft.
Europa sätter sig på tvären
Medan tech-jättarna navigerar runt eller designar sig ur sina beroenden, utspelar sig ett tredje drama på diplomatisk nivå. Nederländernas handelsminister Sjoerd Sjoerdsma reste denna vecka till Washington för att personligen möta sin amerikanska motpart och ledamöter i kongressen, rapporterar TechCrunch. Syftet var att motarbeta det så kallade MATCH Act — ett lagförslag som skulle förbjuda kinesiska chiptillverkare att köpa västlig halvledarutrustning.
Det nederlandska intresset är konkret: ASML, Europas mest värdefulla bolag och världens enda tillverkare av de avancerade litografimaskiner som behövs för att producera toppmoderna AI-kretsar, riskerar att förlora en betydande del av sina intäkter. Kina svarar i dag för 19 procent av ASML:s systemförsäljning.
De befintliga exportreglerna förbjuder redan försäljning av ASML:s mest avancerade EUV-maskiner till Kina. Men MATCH Act siktar på att även stänga dörren för äldre djupultraviolett-teknik — det vill säga precis den maskintyp Kina faktiskt får köpa i dag. ASML:s verkställande direktör Christophe Fouquet underströk detta i ett samtal med TechCrunch i maj: det handlar om teknik från ett decennium tillbaka, inte om teknikens framkant.
– Det är exceptionellt att jag åker hit för att i breda drag redogöra för våra farhågor inför kongressen, sade Sjoerdsma till Bloomberg.
Tre berättelser, ett mönster
Det som förenar dessa tre nyheter är egentligen en och samma insikt: kontrollen över AI-infrastrukturen är nu en strategisk fråga av första ordningen — för företag, för länder och för hela handelsblock. OpenAI designar kisel för att slippa vara prisgisslan. ByteDance förhandlar för att säkra tillgång trots politiska hinder. Europa protesterar för att skydda sin industriella bas.
Halvledare är den nya oljan — men till skillnad från olja kan de programmeras, specialanpassas och bli allt effektivare. Det gör kapplöpningen mer dynamisk, och utgången långt ifrån given.
Vår analys
Det som händer nu är en strukturomvandling som påminner om när storbolagen gick från att köpa serverkapacitet till att bygga egna datacenter. OpenAIs Jalapeño-satsning är ett vattenmärke: när ett mjukvarubolag investerar i kiseldesign på allvar, har beroendet av externa leverantörer blivit affärskritiskt nog för att motivera den komplexiteten.
På sikt är detta sannolikt positivt för branschen som helhet. Fler aktörer som designar egna kretsar skapar konkurrens, driver specialisering och pressar priserna — vilket i förlängningen gör AI-infrastruktur tillgängligare för fler. Nvidias dominans är inte hotad i morgon, men den monopolliknande prisbildningen de kunnat upprätthålla kommer under press.
Den geopolitiska dimensionen är däremot mer oroande. När exportrestriktioner och motrestriktioner staplas på varandra riskerar vi en fragmenterad teknikmarknad där tillgång till beräkningskraft avgörs av nationalitet snarare än kapacitet eller behov. Det gynnar ingen innovation på lång sikt — inte ens de länder som driver restriktionerna.