Solrekord men stigande elpriser – gasen bestämmer fortfarande priset
Solkraften slår rekord men gasen sätter fortfarande priset på din el.
Rekorden imponerar – men räcker inte
Sifforna är verkligt imponerande. Spanien, Frankrike, Tyskland och Italien slog alla sina egna halvårsrekord i solkraftsproduktion under första halvan av 2026, med uppgångar på upp till 16 procent jämfört med föregående år, enligt energianalysföretaget AleaSoft Energy Forecasting som citeras av CleanTechnica. Vindkraften följde efter, med Italien i täten på 17 procents tillväxt.
Och ändå: elpriserna steg. Genomsnittspriset översteg 60 euro per megawattimme i de flesta stora europeiska elmarknader under perioden. Italien toppade med hela 127 euro, Storbritannien låg på 107 euro.
Hur kan det se ut så?
Gasen sätter priset – ännu
Svaret stavas fossilgas. Europeiska elmarknader prissätts i stor utsträckning utifrån det dyraste produktionsslaget som behövs för att möta efterfrågan – och det är ofta gas. När TTF-referenspriset för gas stiger, drar det med sig hela elpriset uppåt, oavsett hur mycket sol och vind som faktiskt produceras. Spänningarna kring Hormuzsundet och låga lagernivåer av naturgas bidrog till att driva upp gaspriserna till de högsta nivåerna sedan 2023.
Det är en marknadsmekanism som belönar fossil tröghet och straffar den som inte kommit tillräckligt långt i sin omställning. Men mönstret går att bryta: CleanTechnica pekar på att Spanien och Portugal, som byggt ut förnybart kraftfullt, faktiskt ser sjunkande elpriser – ett konkret bevis på att skalan spelar roll.
USA:s elnät i strukturell kris
På andra sidan Atlanten är läget än mer illavarslande. PJM, som försörjer 67 miljoner kunder i USA:s mest befolkade regioner, genomförde nyligen sin kapacitetsauktion för leveransåret 2028/2029 – och pristaket nåddes för tredje gången i följd, rapporterar CleanTechnica. De samlade årliga kostnaderna för kunderna har gått från 2,2 miljarder dollar år 2024 till 14,7 miljarder dollar – en ökning på 12,5 miljarder dollar på bara ett år.
Det som gör situationen särskilt frustrerande ur ett teknikperspektiv är att 64 procent av den upphandlade kapaciteten fortfarande kommer från fossila källor – 46 procent naturgas och 18 procent kol. Inte för att förnybar energi är dyr; vindkraft, solkraft och batterilager är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Problemet är strukturella marknadshinder som systematiskt missgynnar utsläppsfri produktion, enligt Sierra Club.
Det är ett systemdesignproblem, inte ett teknikproblem. Och systemdesign går att förändra.
Pengarna som försvinner ut ur ekonomin
Årets upplaga av Energy Institutes Statistical Review of World Energy sätter siffrorna i ett ännu bredare sammanhang. Europa, Indien och Kina skickar varje år enorma summor utomlands för att finansiera import av olja, gas och kol – pengar som i stället skulle kunna cirkulera inom de egna ekonomierna, skapa jobb och stärka energitryggheten.
Detta är egentligen det starkaste ekonomiska argumentet för omställningen, och det har ingenting med klimatideologi att göra. Det handlar om sunt förnuft: varför betala andra för energi du kan producera själv?
Teknik som pekar framåt
Mitt i utmaningarna finns genuint spännande teknikutveckling. Geotermisk energi, länge begränsad till geologiskt gynnsamma platser i västra USA, håller på att frigöras från sina geografiska begränsningar. Uppstartsbolaget Quaise Energy utvecklar borrtekniker som kan skapa egna underjordiska reservoarer – och strategiskt nog etablerar de sig vid befintliga kraftverksanläggningar för att utnyttja redan utbyggd nätinfrastruktur. Det är smart systemtänk: ny teknik som hakar i gammal infrastruktur för att korta ledtiderna.
På policysidan visar Delhi ett intressant vägval. Staden konstaterade att ekonomiska incitament inte räckte – elfordonsmålet på 25 procent till 2024 missades med bred marginal, och man landade på knappt 9 procent för tvåhjulingar. Svaret blev lagstiftning med tydliga tidsgränser: inga nya bensinmopeder från april 2028. Erfarenheterna från Kina och Kalifornien pekar i samma riktning – bindande krav levererar resultat som frivilliga morötter inte klarar.
Strukturen är problemet – och möjligheten
Det sammanhängande mönstret i alla dessa nyheter är tydligt: tekniken är sällan det primära hindret längre. Sol, vind, batterier och geotermisk kraft finns och blir billigare. Det som bromsar är marknadsstrukturer, regelverk och investeringsbeslut som designades för en annan tid.
Det är faktiskt en hoppfull insikt – för strukturer går att förändra.
Vår analys
Det som slår mig som systemutvecklare är att vi ser ett klassiskt fall av teknisk skuld på samhällsnivå. Precis som ett föråldrat it-system kan hålla tillbaka en hel organisation, håller fossil infrastruktur och fossil marknadslogik tillbaka energisystem som i grunden redan är redo för omställning.
Spanien och Portugals sjunkande elpriser är det viktigaste datapunkten i hela det här nyhetsflödet. Det är ett verkligt experiment som visar att skalan på förnybar utbyggnad faktiskt löser prisproblemet – inte skapar det. PJM:s situation i USA är spegelbilden: när marknadsregler designade på 1990-talet möter 2020-talets energimix uppstår dysfunktion.
Utvecklingen pekar mot ett decennium av parallella processer: tekniken skalas upp, regelverken pressas att reformeras och länder som agerar snabbt bygger sig strukturella konkurrensfördelar. De som dröjer betalar – bokstavligen – priset.