Solceller slår nytt världsrekord – medan EU vill fördubbla elens andel av energin
Kinesiska solceller slår världsrekord samtidigt som EU satsar hårt på elektrifiering.
Rekord, revolution och realpolitik
Det är svårt att hålla koll på hur snabbt solcellstekniken rör sig just nu. Kinesiska LONGi meddelade nyligen vid konferensen Solar and Energy Storage Innovation Conference 2026 att deras tandemsolcell – baserad på kristallint kisel och perovskit – uppnått en certifierad verkningsgrad på 35,5 procent. Det är ett nytt världsrekord, certifierat av det europeiska provinstitutet ESTI. För att sätta siffran i perspektiv: i november 2023 låg samma teknik på 33,9 procent. På knappt tre år har LONGi klättrat via 34,6, 34,85 och 35,2 procent till dagens nivå, rapporterar CleanTechnica.
Det som gör detta extra intressant ur ett systemperspektiv är att den teoretiska verkningsgradsgränsen för tekniken ligger på 43 procent – långt över de 33,7 procent som är det fysikaliska taket för konventionella enkeljunktionsceller. Det finns alltså fortfarande stor marginal kvar att hämta, och LONGi visar dessutom att cellerna fungerar i storformat under förhållanden som liknar industriell tillverkning. Det handlar inte längre bara om laboratoriekuriositeter.
EU vill fördubbla – och betala av fossilen
Samtidigt presenterar EU-kommissionen en elektrifieringsplan med ett vägledande mål om att 46 procent av Europas totala energiförbrukning ska komma från el år 2040. Idag ligger den siffran på 23 procent. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är tydlig med logiken: inhemsk, ren el bryter beroendet av importerade fossila bränslen. Om målet nås bedömer kommissionen att EU kan minska sina fossila importkostnader med 260 miljarder euro per år, enligt Energy Monitor.
Till det kopplas en revidering av unionens utsläppshandelssystem, ETS, med en ny industriell avkarboniseringsbank som ska tillhandahålla 100 miljarder euro i finansiering. Det är ambitiöst – och det är precis den typ av strukturell styrning som teknikutvecklingen behöver för att skala upp i rätt takt.
Avfall blir vätgas i Sydkorea
En annan pusselbit i det globala energipusslet: Hyundai Motor Group har invigt sin första helägda anläggning för att omvandla avloppsslam till vätgas – HTWO ENERGY Cheongju i Sydkorea. Metoden kallas avfall-till-vätgas och skiljer sig från traditionell vätgasproduktion genom att råvaran är lokal och processen sker nära förbrukaren. Idag producerar anläggningen 500 kilogram vätgas per dygn – nog för att tanka runt 100 Hyundai NEXO-bilar – med planer på att skala upp till två ton per dygn, rapporterar CleanTechnica.
Det som är tekniskt elegant är att anläggningen även fångar upp och vätskeförtätar den koldioxid som bildas i processen, för industriellt bruk. Cirkulär resursanvändning i praktiken, inte som marknadsföringsfras.
USA: fossil lobbying möter rättslig moteld
Medan Europa och Asien gasar är bilden i USA mer splittrad. TVA – det federala amerikanska energibolaget – riskerar nu stämning efter att ha backat från löftet att stänga ett smutsigt kolkraftverk i Kingston, Tennessee. Bolaget vill nu driva både ett gammalt kolkraftverk och ett nytt gaskraftverk parallellt, delvis för att tillgodose elbehovet från datacenter i regionen, rapporterar CleanTechnica. Miljöorganisationerna Southern Environmental Law Center, Appalachian Voices och Sierra Club har skickat formellt varningsbrev.
Parallellt avslöjar en granskning att republikanska kongressledamöter som skuldbelägger Kanada för pågående skogsbränder – och tiger om klimatförändringarnas roll – systematiskt har tagit emot stora kampanjbidrag från olje- och gasindustrin. Senator Bernie Moreno, som lade fram ett lagförslag för att straffa Kanada, hade sedan 2024 tagit emot nära 450 000 dollar från sektorn. Sambandet är inte subtilt.
Det finns ljusglimtar även i USA. Pennsylvania har med tvärpolitiskt stöd antagit en lag som reglerar avveckling av solcellsparker – ett konkret och praktiskt steg som ger tydliga spelregler för markägare och projektutvecklare. Ibland är det de tråkiga administrativa lagarna som möjliggör skalning.
Säkrare batterier – grunden för allt annat
En sista pusselbit som lätt missas i de stora rubrikerna: vid det amerikanska energidepartementets National Laboratory of the Rockies arbetar forskare med att systematiskt förstå hur batterier havererar – för att kunna bygga säkrare system från grunden. Metoden är träffsäker: stresstest batterier i kontrollerad miljö, analysera felen på atom- och elektrodsnivå, bygg sedan bättre. Det är den typen av grundforskning som är förutsättningen för att allt det övriga – solceller, vätgasanläggningar, elektrifierade transporter – faktiskt ska fungera säkert i stor skala.
Vår analys
Det som slår mig när jag läser dessa nyheter tillsammans är hur tekniken springer ifrån politiken – åtminstone i USA. LONGis rekordkurva och Hyundais avfall-till-vätgas-anläggning är inte experimentprojekt längre; de är industriell tillämpning i rörelse. EU:s elektrifieringsplan ger strukturell riktning med ekonomiska incitament. Men i USA riskerar fossil lobbying och politiskt kalkylerade ställningstaganden att bromsa en omställning som i grunden är oundviklig.
Det intressanta ur ett systemperspektiv är att varje pusselbit förstärker de andra: billigare och effektivare solceller driver elektrifiering, elektrifiering driver elbilsbatterier, batteriforskning gör hela systemet stabilare. Det är en positiv återkoppling som är svår att stoppa på sikt – men kortfristiga politiska beslut kan fördyra och fördröja omställningen på ett sätt som drabbar både klimat och ekonomi. Pennsylvanias pragmatiska avvecklingslagstiftning är ett gott tecken: ibland börjar omställning med tydliga spelregler snarare än stora visioner.