Google har i tysthet betalat hundratals medier för AI-innehåll – men beloppen ifrågasätts mot förlorad trafik

Ett program i skymundan

Det är sällan de stora förändringarna annonseras med fanfarer. Ibland sker de tyst, i form av konfidentiella avtal och stängda dörrar. Enligt ett avslöjande från den amerikanska teknikpublikationen The Information — rapporterat av både Breakit och The Decoder — har Google under det senaste året ingått hemliga betalningsavtal med ett hundratal digitala utgivare världen över. Ersättningen avser innehåll som matas in i Googles AI-tjänster: AI Overviews, AI Mode och chattroboten Gemini.

Det är ett erkännande med historisk tyngd. Under decennier har teknikplattformarna indexerat, sammanfattat och distribuerat journalistiskt innehåll utan att betala en krona till dem som producerade det. Nu, när AI-systemen tar det ett steg längre och aktivt genererar svar baserade på redaktionellt material, verkar Google ha bedömt att någon form av kompensation är oundviklig.

Frågan är bara: hur mycket är ett decenniums gratisåkande värt?

Spridningen är enorm — och ogenomskinlig

Svaret, visar det sig, varierar kraftigt. Enligt The Decoder rör det sig om summor som spänner från under 10 000 kronor för småsajter under flera månaders tid, till uppemot tio miljoner kronor per år för de mest framgångsrika deltagarna. En utgivare uppges ha fått motsvarande 500 000–600 000 kronor under några månader — ett belopp som låter rimligt tills man sätter det i relation till det trafikbortfall som AI-söksvar redan orsakar.

Och det är där skon klämmer. Forskning visar att AI-sammanfattningarna håller kvar användarna på Googles egna sidor i stället för att leda dem vidare till källorna. Medieföretagen förlorar alltså trafik — och därmed annonsintäkter — samtidigt som de får en symbolisk ersättning vars beräkningsgrund de inte ens förstår. Flera deltagare i programmet uppger att de saknar insyn i hur Google värderar deras bidrag, och att beloppen kan svänga kraftigt från månad till månad utan förklaring.

Detta är inte en affärsrelation. Det är ett beroende.

En het politisk och rättslig front

Att Google väljer att hålla avtalen konfidentiella är knappast en slump. Frågan om teknikjättarnas användning av medieinnehåll utan rimlig ersättning har länge varit politiskt laddad. Australien och Kanada har redan infört lagstiftning som tvingar plattformar att förhandla med nyhetsproducenter. I juli 2025 anmälde oberoende utgivare Google i ny rättslig process — ett tecken på att tålamodet håller på att ta slut.

Flera stora mediehus vägrar överhuvudtaget gå med i programmet och kräver bättre villkor. Det är en förståelig strategi: att acceptera minimala betalningar utan insyn riskerar att sätta ett prejudikat som är svårt att förhandla bort senare.

Möjligheten som gömmer sig i konflikten

Jag vill vara tydlig: jag är genuint positiv till den AI-omställning vi befinner oss mitt i. Men positiv inställning kräver ärlighet om spelreglerna. Det som händer just nu är att en ny värdekedja håller på att etableras — och de som producerar råvaran, det vill säga journalisterna och redaktionerna, riskerar att hamna längst ner i den.

Samtidigt ser jag en strukturell möjlighet. Avslöjandet att Google faktiskt betalar — om än lite — är ett erkännande av att journalistiskt innehåll har ett ekonomiskt värde i AI-eran. Det öppnar dörren för mediebranschen att organisera sig, kräva transparens och förhandla fram rättvisa villkor. Nischsajter inom exempelvis anime och spel uppges få relativt sett högre ersättning, vilket antyder att djup och engagemang belönas. Det är ett mönster mediebolagen bör studera noga.

Den som förstår hur värdet beräknas — och kan påverka det — har makten. Just nu har Google den makten ensamt.