Företaget som vill se kriget komma – innan det börjar

Född ur kriget – byggd för framtiden

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förstod många inom cybersäkerhetsbranschen att spelplanen hade förändrats permanent. Hybrid­krigföring – kombinationen av digitala angrepp, desinformation, sabotage och psykologiska operationer – hade länge diskuterats i teorin. Nu blev det verklighet på europeisk mark.

Det var i det klimatet som Osavul grundades. Och det är tydligt att bakgrunden sitter i väggarna: företagets plattform handlar inte om att reagera på angrepp, utan om att se dem komma.

Enligt SecurityWeek har Osavul nu genomfört en finansieringsrunda på tio miljoner dollar – drygt 85 miljoner kronor – ledd av riskkapitalfonden 33N Ventures, med deltagande från Balnord, G+D Ventures och 42CAP. Totalt har bolaget samlat in omkring tolv miljoner euro sedan starten. Det är inte gigantiska summor i ett globalt perspektiv, men det är mer än tillräckligt för att bygga ut en riktad och specialiserad plattform.

Så fungerar tekniken

Osavuls kärnidé är elegant i sin logik: de flesta angrepp – vare sig det handlar om informationsoperationer, cybersabotage eller fysiska hot – föregås av ett mönster av aktivitet som går att identifiera om man vet vad man letar efter.

Plattformen analyserar både öppna och skyddade datakällor för att kartlägga fientliga avsikter. Det handlar om att koppla samman information om vilka aktörer som riktar in sig på en specifik kund, och sedan väva ihop det med kundens egna strukturer: personal, anläggningar och leveranskedjor. Resultaten granskas av mänskliga analytiker – ett viktigt inslag som förhindrar att automatiserade slutsatser ageras på blint.

En teknisk detalj som sticker ut: systemet kan köras lokalt inom kundens egna miljö, vilket innebär att känsliga uppgifter aldrig behöver lämna organisationen. För statliga myndigheter och försvarsaktörer är det här inte en trevlig bonus – det är ett grundkrav.

Det påminner om en bredare trend inom säkerhetsarkitektur: att flytta beräkning och analys närmare datakällan, snarare än att centralisera allt i molnet. Ur ett säkerhetsperspektiv är det en klok avvägning.

Hotbilden har eskalerat

Kontexten är viktig. Osavul uppger att över 150 statsanknutna säkerhetsincidenter har dokumenterats i Europa sedan 2022 – en kombination av cyberangrepp, påverkansoperationer och fysisk sabotage. Det är en siffra som bör tas på allvar, även om den naturligtvis speglar ett bolag som har kommersiella incitament att betona hotbilden.

Men oberoende källor bekräftar bilden. Nato, EU och nationella säkerhetsmyndigheter har under de senaste åren varnat för just denna typ av sammansatta hot – där gränsen mellan fred och konflikt är medvetet suddig, och där angriparen söker verkan under trösklarna för vad som utlöser ett militärt svar.

Osavul är för övrigt ett av de teknikbolag som bidrar till Natos kapacitet för analys av informationsmiljön – vilket ger en fingervisning om var i ekosystemet de positionerar sig.

Nästa steg: från försvar till privat sektor

De nya medlen ska bland annat användas för att bredda erbjudandet mot företag och operatörer av samhällskritisk infrastruktur. Det är ett logiskt steg. Energisektorn, telekommunikation och transportsystem är samtliga utpekade som prioriterade mål i europeiska hotbedömningar – och de saknar ofta den analyskompetens som statliga aktörer besitter.

Här finns en verklig möjlighet: att demokratisera tillgången till underrättelsedrivet säkerhetsarbete, och ge även icke-militära aktörer förmågan att förstå och bemöta hybridhot. Det är en marknad som knappast har börjat mogna ännu.