Google lovar fossilfritt – och skriver samtidigt gaskontrakt till 2048

När löften möter verklighet

Det är en sak att lova fossilfri drift till 2030. Det är en helt annan sak att faktiskt hålla datacentralerna igång dygnet runt när AI-modellerna kräver mer beräkningskraft för varje kvartal som går. Den spänningen är kärnan i det som just nu händer i tech- och energisektorn — och det händer snabbt.

På bara en vecka, rapporterar Construction Dive, tecknade energibolaget Constellation Energy långsiktiga elavtal med både Google och Amazon. Avtalen är tjugoåriga och syftar till att stötta nästan 1,1 gigawatt ny kärnkraftskapacitet. Googles andel uppgår till 890 megawatt. Det är inte småpotatis — det är ungefär lika mycket el som en mellanstor svensk stad förbrukar under ett år, levererad stabilt, dygnet runt, i stort sett utan koldioxidutsläpp.

Kärnkraftens renässans inom techvärlden hänger ihop med en enkel insikt: sol och vind är intermittenta. En stor språkmodell bryr sig inte om det är molnigt ute. Datacentraler kräver baslaststabil el, och där är kärnkraft svårslagen.

Gas som brygga — eller återvändsgränd?

Men kärnkraft tar tid att bygga. Och i mellanrummet dyker det upp avtal som det med Black Hills i Wyoming, vilket Energy Monitor rapporterar om. Black Hills ska investera 1,8 miljarder dollar under 2027–2029 i ny naturgasbaserad elproduktion för att försörja Googles planerade datacenter i Cheyenne. Avtalet löper till 2048 och rör upp till 590 megawatt nätansluten el — plus förvaltning av drygt 2,1 gigawatt resurser från tredjepartsavtal inom ett privat drivet mikronät.

Det är en imponerande konstruktion, finansiellt och tekniskt. Google har redan förskotterat 399 miljoner dollar för utrustning, och Black Hills räknar med ett nettoresultat på 150 miljoner dollar enbart från projektet år 2030. Kassaflödet över hela avtalstiden beräknas till 2,4 miljarder dollar.

Men det är också ett avtal som binder in naturgas — ett fossilt bränsle — i Googles infrastruktur fram till 2048. Det är svårt att förena med ambitiösa klimatmål, oavsett hur man räknar. Här krockar pragmatismen med principerna, och det är en kollision som hela branschen måste förhålla sig till.

Geotermisk kraft lånar oljebranschens verktyg

Och sedan finns det en tredje väg som börjar ta form på allvar. Energy Monitor lyfter fram hur geotermisk energi nu seglar upp som ett seriöst alternativ — inte minst tack vare tekniska metoder som hämtats rakt från olje- och gassektorn. Hydraulisk spräckning och horisontell borrning, tekniker som annars förknippas med kontroversiell utvinning av fossila bränslen, används nu för att nå djupare geotermiska reservoarer på platser som tidigare inte ansågs möjliga.

Florent Rousset, vice vd för ny energi på Baker Hughes, beskriver kombinationen av snabb leveransförmåga och stabil, koldioxidsnål produktion som "övertygande" för techsektorn. Det stämmer väl med vad datacentraler faktiskt behöver.

I praktiken är intresset redan konkret: Google tecknade i september 2026 ett elavtal med Fervo Energy för ett projekt i Utah. Meta, Microsoft och Amazon har också skrivit under avtal med geotermiska aktörer. Och siffrorna är häpnadsväckande — från 22 miljoner dollar i global finansiering år 2018 till förväntade 2 500 miljarder dollar till 2050, enligt IEA.

Tre strategier, en gemensam drivkraft

Det vi ser är egentligen tre parallella strategier som körs samtidigt: kärnkraft för långsiktig stabil bas, naturgas som kortsiktig brygga, och geotermisk kraft som framtidens potentiella svar. Ingen av dem ensam räcker. Tillsammans speglar de hur komplex energiomställningen faktiskt är när den möter verklighetens efterfrågan.

AI-boomen är katalysatorn, men omvälvningen är strukturell. Elsektorn förändras inte för att techbolagen vill det — den förändras för att den måste.