De satsade på influencerdrömmen — nu är pengarna borta

När glansen försvinner ur influencerbranschen

Det har länge funnits en romantik kring influencerbranschen. Snabb tillväxt, synliga varumärken, karismatiska grundare och en känsla av att vara med på något nytt och spännande. För tusentals svenska småsparare förvandlades den romantiken nyligen till en kall dusch — enligt Breakit har både Aike Media och Collabs ansökt om konkurs, och de pengar som investerats i bolagen är med stor sannolikhet förlorade för gott.

Det är en tragisk men inte oväntad historia.

Hype som affärsmodell har ett pris

Aike Media positionerade sig som ett nav i den svenska influencerbranschen och lyckades locka in ett stort antal privatpersoner som aktieägare. Det är just den kombinationen — ett tilltalande varumärke, en trendig bransch och en bred bas av engagerade småsparare — som gör den här konkursen extra smärtsam att bevittna.

När ett bolag försätts i konkurs gäller en tydlig prioriteringsordning: fordringsägare och långivare kommer först i kön när de återstående tillgångarna fördelas. Aktieägarna — och i synnerhet de många småspararna — hamnar sist. I praktiken innebär det att de sällan, om någonsin, ser en krona av sitt kapital återvänt.

Hur stora skulder Aike Media och Collabs bär med sig in i konkursförfarandet är ännu inte fullt klarlagt. Det återstår för konkursförvaltaren att reda ut. Men oavsett de exakta siffrorna är signalen tydlig: verksamheten var inte ekonomiskt bärkraftig.

Det onoterade bolagets lockelse — och fara

Jag vill vara tydlig här: jag är ingen pessimist när det gäller innovation eller nya affärsmodeller. Tvärtom. Men det finns en viktig skillnad mellan att investera i ett bolag med en bevisad affärsmodell och att satsa pengar på ett varumärke som i huvudsak lever på sin egen berättelse.

Onoterade tillväxtbolag — alltså bolag som inte handlas på en reglerad börs — erbjuder betydligt lägre insyn och är föremål för väsentligt mindre reglering än börsnoterade alternativ. Det innebär att investeraren i stor utsträckning får lita på vad bolaget självt väljer att kommunicera. Årsredovisningar finns förvisso tillgängliga, men djupet i den löpande rapporteringen och den oberoende granskningen är en annan sak.

Influencerbranschen är dessutom strukturellt sårbar. Intäkterna är ofta beroende av enskilda personligheters räckvidd och relevans, av algoritmförändringar på sociala plattformar och av annonsmarknadens humör. Det är inte omöjligt att bygga lönsamma bolag i det landskapet — men det kräver disciplin, tydliga nyckeltal och en affärsmodell som håller även när uppmärksamheten svalnar.

Lärdomarna är fler än en

Den här konkursen berör självklart i första hand de drabbade investerarna, och deras förluster ska inte reduceras till abstrakta lärdomar. Men för oss som följer affärsutvecklingen i Sverige finns det ändå viktiga slutsatser att dra.

Transparens är inte valfri. När ett bolag aktivt söker kapital från privatpersoner — och inte minst från ovana investerare — bär det ett särskilt ansvar att kommunicera risker tydligt och ärligt.

Varumärkesstyrka ersätter inte affärsmodell. Att vara välkänd i rätt kretsar är en tillgång, men det är inte ett kassaflöde. Bolag som förväxlar dessa två har ett strukturellt problem som förr eller senare blir synligt.

Diversifiering är fortfarande grundläggande. För den enskilde spararen är lärdomarna desamma som alltid: onoterade bolag kan vara del av en portfölj, men de ska stå för en liten del av det totala sparandet — och aldrig pengar man inte har råd att förlora.

Aike Medias och Collabs fall är inte slutet på influencerbranschen som sådan. Men det är en tydlig markering om vad som händer när tillväxtberättelsen inte backas upp av solida grunder.