Google byter ut sökmotorn mot AI – men de första testerna blottar allvarliga fel
Google gör sökmotorn till en AI-tjänst – men testerna avslöjar allvarliga brister.
Knappen som förändrade allt
En liten textförändring sammanfattar ett enormt ideologiskt skifte. Den välbekanta knappen "Sök på Google" har bytts ut mot "Fråga Google" – och den nyansskillnaden är allt annat än kosmetisk. Det handlar om ett fundamentalt brott med hur vi hämtat information på nätet sedan 1990-talet.
Vid Google I/O bekräftade sökchefen Liz Reid det som många redan anat: sökmotorn är numera en AI-tjänst. Istället för att tolka söktermer och lista webbplatser bjuder Google nu in användaren till ett samtal med språkmodellen Gemini, som genererar skräddarsydda svar – ibland illustrerade med diagram, punktlistor och animationer. Svaren kan dessutom vävas samman med den personliga information Google sedan tidigare lagrat om användaren, rapporterar Wired.
Över en miljard människor använder redan det separata "AI Mode" varje månad. Det spelar ingen roll om man gillar det eller inte, är Googles tydliga budskap – AI-sökning är ett faktum som alla till slut kommer att använda.
Barnsjukdomarna avslöjas omedelbart
Men den stora lanseringen har snubblat redan i startgroparna. TechCrunch uppmärksammade ett talande exempel som snabbt spred sig i sociala medier: söker man på det engelska ordet disregard levererar Googles AI i princip ingenting av värde. En länk till ordbokssajten Merriam-Webster döljs bakom ett stort tomt utrymme, och svaret är utan praktisk nytta.
Det anmärkningsvärda är vad som händer när man ställer samma fråga till Microsofts Bing. Resultatet där är faktiskt mer användbart – något som fått teknikjournalister att häpna. En av dem konstaterar torrt att han arbetat i branschen i nästan femton år och aldrig tidigare upplevt att Bing levererade bättre än Google. "Det finns en första gång för allt."
The Verge beskriver ett bredare mönster bakom det enskilda exemplet: för vissa söktermer väljer systemet helt enkelt att bortse från vad användaren faktiskt efterfrågar. Istället för relevanta svar lämnas tomma eller irrelevanta svar – som om sökmotorn aktivt väljer att negligera frågan. Det är inte första gången Googles AI-integration hamnar i blåsvädret, och trots löpande förbättringar verkar grundläggande problem kvarstå.
Microsoft har valt en försiktigare väg och inte lika aggressivt trängt undan traditionella sökresultat med AI-sammanfattningar – ett val som nu alltså visar sig vara en fördel i situationer där AI-lagret brister.
Vem ska betala för innehållet?
Bortom de tekniska barnskorna finns en djupare och mer oroande fråga som Computer Sweden ställer med skärpa: vem ska betala för den information som AI:n konsumerar?
Internets ekonomi har länge vilat på ett ömsesidigt utbyte. Google indexerade webbplatser och skickade besökare vidare, som i sin tur kunde omsätta trafiken i annonsintäkter eller försäljning. Nu behåller Google användarna inom sin egen tjänst – och siffran är brutal: av 100 klick som tidigare landade på högt rankade webbplatser stannar nu 58 hos Google själv.
Detta drabbar svenska medier direkt. Nyhetsredaktioner, fackpublikationer och informationstjänster riskerar att reduceras till obetalda råvaruleverantörer åt Googles AI-maskin – utan att få vare sig besöksström eller annonsintäkter i utbyte. Innehållet tränar och driver systemet, men värdet stannar hos plattformen.
Det är inte ett hypotetiskt framtidsscenario. Det pågår redan.
Transformation utan återvändo
Jag är genuint entusiastisk kring vad AI kan göra för informationssökning – föreställ dig att få komplexa frågor besvarade i ett sammanhang, utan att behöva klicka runt på tio olika sajter. Det är en verklig förbättring för användaren.
Men en teknisk transformation som inte löser sin egen affärsmodell är inte fullständig. Google befinner sig just nu i ett skarpt läge: de har tagit steget fullt ut mot AI-sökning, men varken de tekniska kvalitetsproblemen eller finansieringsfrågorna är lösta. Konkurrenter som Perplexity och ett mer försiktigt Microsoft väntar på att ta marknadsandelar om förtroendet sviktar.
Den klassiska sökmotorn är begravd. Frågan är om AI-efterträdaren är redo att ta över arvet.
Vår analys
Detta är inte bara en produktuppdatering – det är ett tektoniskt skifte i hur information distribueras och värderas på nätet. Google har i praktiken omförhandlat sitt avtal med hela den publicistiska världen, utan att de berörda parterna fick vara med vid bordet.
På kort sikt är barnsjukdomarna ett trovärdighetsproblem som Google kan arbeta bort. Det långsiktiga strukturproblemet är svårare: när plattformen både konsumerar och distribuerar information utan att kompensera innehållsskaparna eroderas incitamenten att producera kvalitetsinnehåll. AI:n matar sig på ett ekosystem den samtidigt underminerar.
För svenska medier och innehållsproducenter är läget akut. Det krävs nu en kombination av politisk uppmärksamhet – liknande den australiensiska förhandlingsmodellen – och egna affärsstrategier som minskar beroendet av Googles välvilja. Transformationen är oundviklig, men villkoren för den är fortfarande möjliga att påverka.