Sverige och Danmark testar omedelbara gränsöverskridande betalningar – men mycket återstår att lösa

En teknisk utmaning som länge stått olöst

Den som någon gång försökt föra över pengar från ett svenskt bankkonto till ett danskt vet hur det brukar gå: väntetider på ett till tre bankdagar, avgifter som äter upp en del av beloppet, och en process som känns märkligt omständlig för länder som geografiskt och ekonomiskt ligger så nära varandra.

Det är exakt det problemet som Mastercard nu siktar på att lösa, enligt Finextra. Tillsammans med Sveriges riksbank och Danmarks nationalbank deltar betalningsjätten i ett pilotprojekt kopplat till Tips – Target Instant Payment Settlement – den europeiska centralbankens plattform för omedelbara betalningsavvecklingar. Tips körs av Eurosystemet, det vill säga Europeiska centralbanken i samverkan med de nationella centralbankerna inom euroområdet, och är i grunden konstruerat för eurobetalningar dygnet runt, året runt.

Det tekniskt intressanta – och utmanande – är att varken Sverige eller Danmark använder euro. Bägge länderna har sina egna valutor, och att integrera svenska och danska kronor i en infrastruktur byggd för euro kräver lösningar på flera nivåer: tekniska protokoll, valutakonvertering i realtid, och inte minst regulatorisk samordning mellan centralbanker med olika mandat.

Vad är det egentligen som testas?

Kärnan i piloten är att undersöka om det går att genomföra omedelbara, valutaöverskridande betalningar via Tips utan att varken avsändare eller mottagare behöver vänta ut traditionella bankprocesser. För en privatperson skulle det kunna innebära att skicka pengar till en dansk vän lika smidigt som ett Swish-meddelande. För ett företag med leverantörer på andra sidan Öresund handlar det om likviditetshantering som kan förenklas avsevärt.

Mastercards roll i sammanhanget är inte helt specificerad i det tidiga skedet, men som global infrastrukturleverantör för betalningar har bolaget både de tekniska verktyg och de regulatoriska relationer som krävs för att agera brygga mellan centralbankssystem och kommersiella betalningsnätverk.

En del av ett större mönster

Detta sker inte i ett vakuum. BIS – Banken för internationell betalningsutjämning – redovisade nyligen resultaten från Projekt Aperta, ett initiativ med ett liknande grundproblem: hur får man nationella finanssystem att kommunicera med varandra på ett strukturerat sätt? Deras svar är ett så kallat "nätverk av nätverk" – ett neutralt samverkanslager baserat på standardiserade programmeringsgränssnitt som låter finansiella aktörer i olika länder utbyta data och genomföra transaktioner utan att varje land behöver riva och bygga om sin egen infrastruktur.

De två initiativen är separata men pekar i samma riktning: det finns en bred samsyn bland centralbanker och ledande finansiella institutioner om att den nuvarande gränsöverskridande betalningsinfrastrukturen är otidsenlig och att lösningen ligger i standardiserade, öppna samverkanslager snarare än proprietära envägslösningar.

Nordiska länder i en unik sits

Att just Sverige och Danmark är med i piloten är logiskt. Länderna har ett omfattande handelsutbyte, ett gemensamt arbetsliv kring Öresundsregionen och miljontals privata transaktioner varje år – men saknar en gemensam valuta. Det gör dem till ett närmast perfekt testfall: tillräckligt lika för att samarbetet ska vara meningsfullt, tillräckligt olika för att verkligen pröva systemets förmåga att hantera valutaomvandling i realtid.

Piloten är ännu i ett tidigt skede och inga datum för bredare driftsättning har kommunicerats. Men riktningen är tydlig, och att riksbankerna i bägge länderna är direkt involverade – snarare än att det sker via kommersiella aktörer ensamt – ger projektet en institutionell tyngd som saknas i många tidigare försök.

För den som bygger betalningslösningar, eller bara är nyfiken på hur morgondagens finansiella infrastruktur kommer att se ut, är det här ett projekt värt att följa noggrant.