Maskinerna är nu i majoritet på nätet — ett år tidigare än väntat

När majoriteten inte längre är mänsklig

Det finns milstolpar som förändrar hur man ser på en hel teknologis riktning. Den här veckan passerade vi en sådan.

Enligt Cloudflare Radar står AI-drivna agenter nu för 57,3 procent av all internettrafik. Människor svarar för resterande 42,7 procent. Förskjutningen inträffade mer än ett år tidigare än prognoserna pekade på — och det är inte en liten avvikelse, det är ett systemskifte.

Sverige befinner sig strax över den globala hälftensgränsen med 51,2 procent maskingenererad trafik, vilket faktiskt är en tämligen modest siffra jämfört med Gibraltar där AI-agenter svarar för hela 97 procent av webbtrafiken. I andra änden av spektrumet hittar vi Laos med 15,3 procent. De geografiska skillnaderna avspeglar i hög grad tillgång till infrastruktur och mognad i den digitala ekonomin — men riktningen är densamma överallt.

Det döda internet är inte längre en teori

Bakom siffrorna skymtar något som länge diskuterats som ett tankeexperiment: det så kallade döda internet — idén att nätet gradvis kommer att domineras av maskiner som kommunicerar sinsemellan, medan den mänskliga närvaron krymper till en allt mindre del av det totala flödet.

Det börjar se ut som verklighet. Enligt Silicon Angle genereras nu 40 procent av alla inlägg på Facebook av AI. Hela 52 procent av alla publicerade nyhetsartiklar på nätet är AI-skapade. Inom musikbranschen är 44 procent av all ny musik framtagen med AI-verktyg.

Som systemutvecklare finner jag det här genuint fascinerande — och viktigt att förstå rätt. Det är inte så att internet dör. Det är snarare så att det byter karaktär. Nätet har alltid haft en stor andel automatiserad trafik: sökmotorernas genomsökning, övervakningstjänster, skräppostrobotar. Men det som händer nu är kvalitativt annorlunda. Dagens AI-agenter agerar på nätet — de bokar, söker, analyserar och fattar beslut. Det är en annan typ av närvaro än en enkel genomsökningsrobot.

Säkerhetsproblemen skalas upp i samma takt

Och när internet förändras i grunden, förändras också hotbilden. Den här veckan lanserade Google Chrome 149 — en uppdatering som täpper till hela 429 sårbarheter, enligt SecurityWeek. Det är det högsta antalet säkerhetsrättningar i en enskild Chrome-uppdatering någonsin, och överstiger mångfalt det totala antalet rättningar under hela 2025.

Den kraftiga ökningen bedöms vara ett direkt resultat av att Google börjat använda AI i sin säkerhetsanalys. Maskiner hittar helt enkelt fler brister, snabbare — vilket i sig är utmärkt. Men det kastar också ljus över en obehaglig symmetri: samma teknologi som gör det enklare att hitta sårbarheter gör det potentiellt enklare att utnyttja dem.

Den allvarligaste av de åtgärdade bristerna, CVE-2026-10881, hade ett allvarlighetspoäng på 9,6 av 10 och satt i Chromes grafikkmotor ANGLE. En angripare kunde via specialkonstruerade webbsidor kringgå webbläsarens skyddade sandlådemiljö och köra godtycklig kod på det underliggande operativsystemet. Den externa säkerhetsforskare som rapporterade bristen belönades med 97 000 dollar — en rejäl summa som ändå kontrasterar mot att Google i april sänkte sina felrapporteringsersättningar, med motiveringen att AI-driven analys minskat behovet av externa rapporter.

Det beslutet är värt att hålla ett öga på. Om ekonomiska incitament för mänskliga säkerhetsforskare minskar, riskerar vi att tappa den typ av kreativt, kontextuellt tänkande som maskiner ännu inte fullt ut kan ersätta.

Vad händer med annonserna — och med tilliten?

En fråga som ännu inte fått sitt svar är vad det här innebär för den affärsmodell som finansierat det fria internet: digital annonsering. Annonssystem är byggda för att nå mänskliga ögon. När majoriteten av trafiken genereras av agenter som inte köper produkter, inte påverkas av varumärkesbudskap och inte konverterar — hur ser affärsmodellen ut då?

Det är en strukturell utmaning för hela den digitala medievärlden, och svaret lär forma hur nästa generations webbtjänster byggs och finansieras.