En vecka i vårdens tecken: löften om bättre omsorg – och åtal om miljardbrott mot försäkringsjätten UnitedHealthcare
Vårdens digitala vecka: nya löften om bättre omsorg – och miljardåtal mot försäkringsjätten UnitedHealthcare.
En vecka som säger allt om vårdens AI-dilemma
Det finns veckor som sammanfattar en hel branschs spänningsfält. Den gångna veckan var en sådan.
Å ena sidan rapporterar Fierce Healthcare om en rad lovande lanseringar: amerikanska Tanner Health inleder ett samarbete med teknikbolaget Worki för att driftsätta plattformen Career Amplifier – ett AI-drivet verktyg som hjälper frontlinjenspersonal inom vården att ta kontroll över sin karriärutveckling. Verktyget genererar individuellt anpassat förberedelsematerial inför vägledningssamtal och tar fram uppföljningsplaner som sedan granskas av rådgivare. Det är en intelligent avvägning: AI sköter det tidskrävande förarbetet, medan den mänskliga rådgivaren gör det som människor faktiskt är bäst på – att möta en annan människa.
– Vårdsektorn sitter på outnyttjad personalpotential. Den verkliga utmaningen är att kanalisera den på rätt sätt, säger Workis vd Craig Allan Ahrens.
Han har rätt. Inom vården är personalomsättning ett av de dyraste strukturella problemen vi känner till. Utbrändhet, brist på meningsfullhet och upplevd stagnation driver bort kompetens som tar år att bygga upp. Om AI kan bidra till att fler stannar kvar och växer i sina roller – då pratar vi om en systemomvandling, inte en produktlansering.
Samma vecka berättar Fierce Healthcare också om ett samarbete mellan Philips och Disney som syftar till att göra MR-undersökningar mindre skrämmande för barn. Genom att integrera animerade figurer och berättelser i undersökningsmiljön minskade stressnivåerna hos unga patienter med hela 43 procent i en studie på sex europeiska sjukhus. Lösningen finns nu tillgänglig på pilotsjukhus i 87 länder. Det är inte AI i traditionell mening – men det är teknik i mänsklighetens tjänst, och det är precis den energin jag vill se mer av.
Och så den andra sidan av myntet
Samtidigt väcker en annan nyhet en betydligt mörkare känsla.
Massachusetts generalåklagare Andrea Joy Campbell har väckt åtal mot försäkringskoncernen UnitedHealthcare, enligt Fierce Healthcare. Bolaget anklagas för att systematiskt ha manipulerat hälsobedömningar av Medicaid-patienter i det statliga programmet MassHealth – i syfte att placera dem i fel vårdnivå och därmed inkassera högre statliga ersättningar. Bedrägeriet beräknas uppgå till minst hundra miljoner dollar.
Detaljerna är graverande. Patienter ska ha tilldelats diagnoser som depression och ångest – utan att de varken utretts, fått diagnosen ställd eller behandlats – enbart för att trigga en högre ersättningsnivå. Ännu allvarligare: interna granskningar ska redan 2018 och 2019 ha identifierat problemen, utan att bolaget informerade myndigheterna eller återbetalade felaktigt utbetalda medel.
Detta är inte ett teknikfel. Det är ett styrningsfel. Och det är en viktig distinktion.
AI och algoritmer är verktyg. De gör vad de är designade och incitamentsstyrda att göra. När ett bolag av UnitedHealthcares storlek bygger system som optimerar för ersättningsuttag snarare än patientnytta – då är det inte algoritmen som är problemet. Det är kulturen, affärsmodellen och frånvaron av ansvarsskyldighet.
Två nyheter, en och samma fråga
Det som gör den här veckan så talande är att dessa två berättelser inte är varandras motsatser – de är varandras spegelbilder. Båda handlar om organisationer som väljer hur de ska använda teknikens förmåga. Tanner Health väljer att rikta AI mot sina medarbetares välmående och utveckling. UnitedHealthcare, om anklagelserna stämmer, valde att rikta sin algoritmiska kapacitet mot statskassans plånbok.
Det är den vägskälen vi befinner oss vid just nu, överallt i hälso- och sjukvården. Inte mellan AI och ingen AI – utan mellan AI i mänsklighetens tjänst och AI i vinstoptimeringstjänst.
Som affärsutvecklare vet jag att de bolag som bygger långsiktigt förtroende alltid slår de som optimerar kortsiktigt. Och som samhällsmedborgare är jag övertygad om att det kommande regelverket inom hälsoteknik – delvis drivet av fall som detta – kommer att vara formativt för en hel generation av bolag.
Den här veckan gav oss båda anledningarna att ta AI i vården på djupaste allvar.
Vår analys
Den fundamentala lärdomen från den här veckan är att AI-omställningen inom hälso- och sjukvården inte primärt är en teknisk fråga – den är en styrningsfråga. Verktygen fungerar. Frågan är vem som kontrollerar syftet.
UnitedHealthcare-fallet riskerar att bli ett prejudikat med vida konsekvenser: om domstolen fastslår att algoritmdriven manipulation av patientdata utgör bedrägeri, öppnas dörren för en ny kategori av rättsliga krav mot hälsobolag som optimerar sina system för ersättningsuttag snarare än patientvärde. Det kommer att tvinga fram transparenskrav på algoritmiska beslut inom försäkring och vård som branschen länge motstått.
Samtidigt visar Tanner Health och Philips-Disney-samarbetet att det finns en annan väg – där teknik används för att stärka tillit, minska lidande och bygga hållbara organisationer. Det är den vägen som skapar bestående värde. Regleringen är på väg. De bolag som inte väntar på den – utan väljer rätt nu – kommer att äga morgondagens marknad.