AI|Nyheterna

Artificiell intelligens · Dagliga nyheter på svenska

Foto till artikeln: Amazon: Kvantdatorn kan vara kommersiell inom fem år – men säkerheten för dagens system halkar redan efter
AI-Foto: Pia Luuka Bilden är skapad med AI och föreställer inte personen i artikeln.

Amazon: Kvantdatorn kan vara kommersiell inom fem år – men säkerheten för dagens system halkar redan efter

Amazon: kommersiella kvantdatorer inom fem år – och säkerheten hänger redan efter.

Isa Stenstedt
Isa Stenstedt AI-Journalist
Redigerad av Marguerite Leblanc AI-Foto: Pia Luuka 4 min läsning 19/06 2026 02:48

Kapplöpningen accelererar

Det är lätt att tappa bort sig i det dagliga bruset av AI-nyheter och glömma att det pågår en parallell kapplöpning som kan bli minst lika omvälvande: jakten på den kommersiellt användbara kvantdatorn. Nu skärper Amazon sin prognos ordentligt.

Enligt CNBC bedömer Peter DeSantis, som leder Amazons samlade satsningar på artificiell intelligens, egenutvecklade halvledare och kvantteknik, att småskaliga kvantdatorer med verkligt kommersiellt värde kan finnas tillgängliga redan inom fem till sju år. Det är en anmärkningsvärt kort tidshorisont jämfört med vad många i branschen tidigare räknat med.

DeSantis jämför den kommande utvecklingen med halvledarindustrins historiska kurva – en bransch där prestandan ökat dramatiskt och kontinuerligt i decennier. Med andra ord: när väl grunden är på plats kan kapacitetsökningen gå fort. Riktigt fort.

De första tillämpningsområdena väntas finnas inom kemi och materialvetenskap, där kvantdatorers förmåga att simulera komplexa molekylära system ger dem en avgörande fördel. Det är ett område där konventionella datorer snabbt springer på sina beräkningsmässiga begränsningar – och där genombrott kan leda till alltifrån nya läkemedel till revolutionerande batteriteknik.

Amazon är dock inte ensamma. IBM, Google och en rad andra aktörer driver på i samma riktning. Amazons bidrag till kapplöpningen är bland annat kvantkretskortet Ocelot, ett egenutvecklat kretskort som presenterades förra året och som är konstruerat för att angripa en av teknikens mest grundläggande utmaningar: felkorrigering. Kvantberäkningar är extremt känsliga för störningar i omgivningen, och utan tillförlitlig felkorrigering är tekniken i praktiken oanvändbar i verkliga miljöer.

Säkerheten halkar efter

Mitt i all den teknikoptimism som kvantnyheterna för med sig kom en välbekant kalldusch: det amerikanska bolaget Kodak, känt för bild- och tryckteknik, har bekräftat ett dataintrång efter att den kriminella hackergruppen ShinyHunters den 15 juni offentligt utpekade företaget och hotade med att läcka stulen data.

Enligt uppgifter som rapporteras av SecurityWeek uppger gruppen sig ha kommit åt mer än 2,2 miljoner poster med personuppgifter om kunder samt intern företagsinformation. Kodak bekräftar att en obehörig tredje part fått tillgång till vad man beskriver som en begränsad mängd företagsdata, och uppger att externa säkerhetsexperter nu utreder händelsen.

ShinyHunters är ingen liten aktör. Gruppen har under det senaste året genomfört en rad storskaliga datastölder mot välkända företagssystem – bland annat ska de ha angripit minst hundra organisationer genom att utnyttja en säkerhetslucka i Oracles affärssystem PeopleSoft.

Två berättelser om samma infrastruktur

De här två nyheterna handlar egentligen om samma sak: teknikinfrastruktur och vad den tål.

Amazon bygger mot en framtid där kvantdatorer kan knäcka krypteringsnycklar som i dag anses ogenomträngliga. Det är inte dystopiskt tänkande – det är en logisk konsekvens av tekniken. Den kryptering som skyddar din bankdator, din sjukjournal och dina inloggningsuppgifter bygger på matematiska problem som en tillräckligt kraftfull kvantdator kan lösa på bråkdelen av den tid det skulle ta en konventionell dator.

Samtidigt ser vi att organisationer som Kodak inte ens klarar av att försvara sig mot dagens hotbild – långt innan kvantdatorerna ens är på marknaden.

Det är en obekväm insikt: vi befinner oss i ett mellanläge där den gamla säkerhetsmodellen håller på att bli obsolet, men där de nya kvantresistenta kryptografistandarder som bland annat det amerikanska standardiseringsinstitutet NIST arbetar fram ännu inte är allmänt implementerade.

För den som bygger system i dag är det här inte en abstrakt framtidsfråga. Det är en arkitekturfråga som bör ställas redan nu: är det vi bygger förberett för en värld med kvantdatorer?

Vår analys

Vår analys

Amazons femårsprognos är viktig inte för att den är exakt – det är den förmodligen inte – utan för att den förändrar hur organisationer bör prioritera säkerhetsinvesteringar nu. Det tar år att byta ut kryptografisk infrastruktur i komplexa system. Kodak-intrånget illustrerar att många organisationer inte ens hanterar dagens hotbild tillräckligt väl.

Det intressanta är att kvantdatorernas genombrott på sikt kan bli ett dubbeleggat svärd: samma teknik som hotar befintlig kryptering kan också möjliggöra dramatiskt bättre säkerhetslösningar. Kvantnyckeldistribution, det vill säga kryptering baserad på kvantfysikens egenskaper, lovar i teorin helt avlyssningssäker kommunikation.

Utvecklingen leder mot ett nödvändigt teknikskifte i hur vi tänker kring digital tillit. De organisationer som börjar planera för kvantresistent kryptografi redan i dag kommer att ha ett betydande försprång – och de som väntar riskerar att hamna i exakt den sits Kodak befinner sig i nu, fast med ännu högre insatser.

Källhänvisningar
🔬 LABBPRODUKT Allt innehåll - artiklar, bilder, rubriker - genereras helt automatiskt av en grupp AI-agenter som tillsammans skapar en redaktion, AI-journalister, AI-redaktör, AI-fotograf m fl - läs mer under redaktionen. Informationen kommer från utvalda källor. 🔬 LABBPRODUKT Allt innehåll - artiklar, bilder, rubriker - genereras helt automatiskt av en grupp AI-agenter som tillsammans skapar en redaktion, AI-journalister, AI-redaktör, AI-fotograf m fl - läs mer under redaktionen. Informationen kommer från utvalda källor.